"Vi vet att sådant här förekommer" – Damlin om våld mot lärare

Inger Damlin är ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund. Bild: Sofia Aurdal/arkivbild

Tidningen Ilkka-Pohjalainen skriver att en vårdnadshavare gick till angrepp mot en lärare under ett föräldramöte i Seinäjoki. Inger Damlin kommenterar händelsen.

I Seinäjoki har beslutet att flytta skolan Alakylän koulus undervisning till tillfälliga lokaler i Tiklas gamla fastighet i centrum väckt starka känslor bland föräldrarna. Flytten behövs eftersom en ny skola ska byggas.

Föräldrarna har motsatt sig beslutet och kritiserat att de fått för lite och för sen information.

När föräldrarna besökte Tiklas lokaler i måndags urartade situationen. Enligt tidningen Ilkka-Pohjalainen ska en vårdnadshavare ha tagit tag i en lärares krage, tryckt läraren mot väggen och "krävt att få saker utredda omedelbart.”

Stadens utbildningsledning bekräftar händelsen för tidningen och säger att förändringar i service- och skolnät ofta väcker starka känslor och reaktioner:

"En deltagare gick tyvärr fysiskt till angrepp mot personalen. Situationen lugnades snabbt och personen ombads lämna platsen. Staden har vidtagit nödvändiga åtgärder för att förhindra att något liknande händer igen."

Lärarförbundets ordförande Inger Damlin blir inte förvånad när hon får höra om händelsen. Det är långt ifrån första gången något liknande sker.

– Bara det att jag kan säga att vi vet att sådant här förekommer säger en hel del.

Förändringar som rör barn väcker alltid starkt engagemang. När skolan eller kommunen inte lever upp till förväntningarna känner många besvikelse.

Damlin anser att man inte ska döma någon utifrån en enskild händelse, men konstaterar att tonen från samhället och föräldrar gentemot skolan har blivit hårdare de senaste åren.

– Individsamhället märks tydligt i de här frågorna. Många tycker att de har rätt att säga ifrån eller agera som de vill. Det är positivt att föräldrar vill sina barns bästa, men jag ser också att tilliten till skolan sviktar just nu. Förtroendet för lärare och tjänstemän är inte lika starkt som det varit tidigare i Finland.

Många lärare vittnar om fysiskt och verbalt våld. Bild: 123rf.com

Enligt OAJ:s senaste arbetslivsbarometer från 2024 uppger 21 procent av de grundskollärare som svarat att de har utsatts för osaklig behandling från föräldrar, både fysiskt och psykiskt.

Men det är inte bara föräldrar som utsätter lärare för osaklig behandling. Bara häromdagen kontaktade en lärare Inger Damlin och berättade om att hen ofta upplever sig bli sparkad eller slagen.

– Så ser en del av skolvardagen ut just nu, framför allt inom småbarnspedagogiken och grundskolan. Det kan handla om svordomar eller att elever ropar vad som helst till lärarna. Språkbruket har hårdnat, vilket bidrar till en ökad arbetsbelastning i skolan.

Enligt Inger Damlin handlar det framför allt om barn med olika diagnoser eller psykiskt illamående som inte får det stöd de behöver. Hon vill samtidigt betona att den här typen av händelser är ovanliga.

– Vi har oerhört många fungerande klasser och goda relationer i skolan, men när sådana här extremfall ökar påverkar det tryggheten för både elever och personal.

Hur påverkar det lusten att arbeta som lärare?

– Den påverkas absolut när man utsätts för sådant här. Det kan uppstå en känsla av uppgivenhet, särskilt när situationen känns ohanterlig. Du vet att det här väntar dig när du kommer till jobbet.

Det hårdare klimatet från vårdnadshavare är också något som många lärare vittnar om, säger Damlin. Det leder till en samvetsstress – en känsla av att inte räcka till eller att göra fel.

– Det betyder inte att lärare inte vill ha en konstruktiv dialog, men det kräver att man respekterar den som har ansvaret för uppdraget och inte försöker ta över det.

Alla har ett ansvar att bemöta varandra med respekt, betonar Damlin.

– Vi måste också kunna hantera besvikelser på ett respektfullt sätt.

Vad kan vi göra för att förebygga sådana här situationer?

– Jag har sett många goda exempel på skolor där man arbetar aktivt med dialogen och där arbetarskyddet stöttar lärarna. Det är viktigt att vi påminner arbetsgivarna om att de behöver rikta uppmärksamhet mot de här frågorna, så att det inte riskerar att spåra ur. En viktig del är att öka medvetenheten om problemet.

Hur ser du på framtiden – är du orolig för vad som kan hända?

– I det stora hela vet jag att vi har ett fungerande skolsystem. Men i den här frågan vill jag rikta en uppmaning till beslutsfattarna: Satsa resurser på tillräckligt små grupper och goda stödinsatser. Annars riskerar vi att få en skola där våld blir en del av vardagen.

Lärare behöver verktyg och kontinuerlig fortbildning för att hantera svåra situationer på bästa sätt. Det allra viktigaste, säger Damlin, är att lärare inte accepterar sådana situationer som något normalt, vilket det ibland finns en tendens till.

– Om man blir slagen eller utsatt ska man säga ifrån och vända sig till de instanser som behövs.

Efter händelsen i Seinäjoki anlitade staden två väktare till sin första frågestund för invånare på tisdagen, där politiker och tjänstemän svarade på frågor om bland annat skolnätet. Väktarna behövde inte ingripa.

Politikerna lovar nu bättre information och fler frågestunder framöver.