"Vi är pionjärer" – här blir dammusslan ätbar

I sumpar som denna läggs dammusslorna innan de förs ut i havet för att renas, berättar Jonas Harald. Bild: Milja Ångerman

Österbotten är först i världen med att göra dammusslan odlingsbar och ätbar. I havet utanför Sundom blir de renade.

Dammusslan finns på många ställen i Finland, inte bara i insjöar. Kanske har du stött på den vid en badstrand.

– Den befinner sig i grunda vatten, som åmynningar eller andra grunda vikar, eftersom vi har så lite salt i vårt vatten, säger Jonas Harald.

Han arbetar med utveckling av fiskerisektorn inom Aktion Österbotten och med EU-projektet Cool Blue.

Projektet Cool Blue är ett samarbetsprojekt med aktörer i Österbotten, på svenska västkusten och i Danmark.

– Uppe i Kemi finns dammusslorna till och med ute i yttre skärgården, eftersom salthalten närmar sig noll, berättar Harald.

– Vi är först i världen med att försöka få dammusslan odlingsbar och ätbar.

I sumparna renar musslorna både sig själva från dyig smak och vattnet från bland annat kol, fosfor och kväve. Bild: Milja Ångerman

Harald säger att han länge varit intresserad av vilka möjligheter vi har att bidra till ekosystemet och att producera mat från havet.

– Dammusslan har intresserat mig i många år och det är många som inte ens vet att den finns här i våra vatten.

Så här långt är resultatet i projektet att de vet hur man gör dammusslan ätbar. Nu är projektgruppens fråga hur de kan odla den, från yngel till mussla.

Cool blue projektet

• Ett EU-projekt som Aktion Österbotten driver tillsammans med aktörer på svenska västkusten och i Danmark.
• Projektet är inne på sitt tredje år.
• Syftet är att hitta metoder för att odla arter som redan finns i våra vatten. för att göra mer nytta för miljön, till exempel rena vårt hav. Men även för att skapa nya, hållbara, livsmedel.
• I Finland finns dammusslan och några vattenväxter och i Sverige och Danmark odlar de blåmusslor, ostron och tång.
• Aktion Österbotten samarbetar med Jyväskylä universitet som forskar om dammusslan och hur den renar vattnet. Aktion Österbotten synar hur dammusslan kan bli en lokal produktion och vilken nytta den kan ha för miljön.

Musslans nytta för miljön

Harald konstaterar att musslan är nyttig för miljön.

– Den filtrerar 40–50 liter vatten per dag. Den bidrar till ökad biodiversitet och klarare vatten, samtidigt som den binder kol, fosfor och kväve.

– Ju fler musslor vi har i våra vatten, desto renare blir det.

Nu vill Harald och de andra i projektet hitta en produktionsprocess för att kunna producera dammusslorna i större skala.

– Jag tror att vi är något på spåret. Och nu vill vi se hur många olika användningssätt för musslan som vi kan hitta.

– Vi är pionjärer på detta.

De sumpar som används är i mindre storlek med bara fyra våningar. Det finns sumpar med upp till 21 våningar, berättar Jonas Harald. Bild: Milja Ångerman

Så går processen till

De vilda dammusslorna plockas från insjöar och grunda vatten. De lever fritt på botten och har en fot som ser ut som en vit tunga, som de använder för att förflytta sig.

– De gräver ner sig i botten, vilket gör att de får en dyig smak. Och då vill man inte äta dem.

När musslorna är plockade läggs de i flytande sumpar i havet, förankrade så att de hänger från en boj.

– Vi har satt ut sumparna i rent havsvatten, på olika områden. Sedan tar det cirka två månader tills musslorna renat sig själva och smakar gott.

Sumparna har placerats i havet vid fiskodlingarna i Jakobstad, utanför Grisselören i Nykarleby och i Sundom skärgård. De har tagit hjälp av både yrkesfiskare och företag som arbetar med fiskeodling.

– Här utanför Grisselören har det varit otroligt bra vattenkvalitet i höst.

Just nu har Jonas Harald cirka 3000 dammusslor i flera sumpar vid Grisselören. Bild: Milja Ångerman

Sumparna de använder är ganska små, eftersom det endast är försöksverksamhet.

– Vi har hellre haft flera små sumpar på många olika ställen för att kunna analysera hur musslorna trivs i olika miljöer och hur smaken blir beroende på plats.

Tanken är att man i framtiden ska kunna odla musslor på platser där man vill binda näringsämnen, kanske i kombination med fiskodlingar.

Sötvattenmusslor

• Ett samlingsnamn för flera olika musslor som lever i sötvatten.
• I Finland finns 5–6 olika sorters sötvattenmusslor.
• Allmän dammussla är vanligast. Finns i de flesta sjöar i Norra Europa.
• Lever i stilla sjöar, vikar och åmynningar och får plockas med vattenägarens tillstånd. Blir i allmänhet cirka 15 år gammal.
• Florpärlmusslan är mest känd, även om få har sett den i verkligheten.
• Är starkt hotad och får absolut inte plockas. Lever i rinnande vattendrag och kräver laxfiskar för sin förökning. Kan bli upp till 200 år gammal.

Från experiment till delikatess

Än kan inte dammusslan odlas och säljas kommersiellt, för det behöver EU godkänna den som ett nytt livsmedel i EU. För att testa om den kunde bli en användbar råvara kontaktades fler restauranger i Österbotten.

– Kim Hellman var genast intresserad och började experimentera med musslan.

Nu ska Hellman använda dammusslan i en avsmakningsmeny i höst och vinter.

– Ingen trodde att dammusslan skulle vara ätbar när vi började projektet, men vi har visat att med rätt hantering blir den en riktig delikatess.

Nu vill de i projektet hitta ett sätt att reproducera musslorna.

– Om vi hittar en produktionsmetod blir nästa steg att skicka en ansökan till EU. Men det är också ett stort projekt.

Precis som träd har musslorna årsringar på skalet. Bild: Milja Ångerman

Under projektets gång har småmusslor placerats ut på olika ställen – bland annat i Larsmosjön, utanför Malax och Maxmo – och i olika miljöer för att se hur de växer och för att hitta en produktionsprocess.

– Men man kan inte stressa musslorna så det tar sin tid.