Vasa behöver tusentals nya bostäder – "Bristen på hyresbostäder kan bli en flaskhals för utvecklingen"
År 2024 fick Vasa 1405 nya invånare men bara 59 nya bostäder. Bild: Kati Hiekkanen
Vasas egen prognos visar att det kan behövas omkring 10 000 nya bostäder i staden fram till 2040. Redan nu klassar Suomen Vuokranantajats ekonomist bristen på hyresbostäder som akut.
Vasa är en kraftigt växande stad – och allt fler vill bo på hyra. Men hyresbostäderna är för få. Det behövs både ettor för studerande och större bostäder för familjer och studentkollektiv, menar Eemeli Karlsson, ekonomist på Suomen Vuokranantajat – en nationell organisation för privata hyresvärdar och bostadsinvesterare.
– Det här måste Vasa ta tag i annars blir det en flaskhals för stadens utveckling. Man ser redan sådana tecken. Vasa kan inte vänta på att investerarna själva ska börja satsa på nyproduktion igen. De måste lockas dit – samtidigt som man funderar på andra åtgärder, säger Karlsson.
Eemeli Karlsson säger att Vasa inte kan vänta på att investerarna själva ska börja satsa på nyproduktion igen. De måste lockas dit – samtidigt som man funderar på andra åtgärder. Bild: Suomen vuokranantajat
Han hänvisar bland annat till att Vasa universitet meddelat att de valt att inte ta in 150–200 studerande i höst på grund av den svåra bostadsbristen förra hösten.
– Finns det inte bostäder kan man inte ta in så många studerande och till slut kan företagen inte anställa. Följderna blir väldigt konkreta, säger Karlsson.
Enligt honom finns det flera orsaker till det stora trycket på hyresbostadsmarknaden i Vasa. I den barometer som Suomen Vuokranantajat gjorde i våras låg Vasa i topp när det gäller i vilken stad investerare kunde tänka sig satsa, följt av Tavastehus och Jyväskylä. Barometern besvarades av drygt 2000 hyresvärdar.
– Vasa har blivit en växande stad – proportionellt sett bland de kraftigast växande i landet. Det beror på de starka högskolorna och näringslivet. Wärtsiläs stora investeringar på Vasklot har skapat framtidstro i hela näringslivet. Västkusten leder den gröna omställningen. Men det är samtidigt väldigt tyst i byggbranschen i hela landet, säger Karlsson.
Bild: Kati Hiekkanen
För många bostäder i söder – för få i Vasa
En stor del av Vasas inflyttning består av invandring – och många som vill bo på hyra.
– I huvudstadsregionen sjunker hyrorna för att det finns väldigt många bostäder. Men i Vasa är bostadsbristen tydlig. Förra året var marknadsföringstiden för ettor i Vasa en vecka på Vuokraovi i juli, i år var den två dagar. I augusti var annonstiden noll dagar förra året. När någon satte ut en ny annons hyrdes lägenheten ut samma dag. Trycket fortsatte vara högt också under året, säger Karlsson.
Men det finns saker som förbryllar honom.
– Hur kan Vasa, med sin bostadsbrist, ha landets lägsta användningsgrad på Ara-bostäder – under 90 procent? Nästan alla lediga lägenheter i staden är Pikipruukkis, medan de privatägda lägenheterna är uthyrda. Varför är det så? Finns det något man kan göra för att höja användningsgraden?
Överlag är det svårt att snabbt åtgärda bristen på hyresbostäder. Första steget är att gå igenom allt man har, menar Karlsson.
– Finns det kontor som kan byggas om? Hur ser det ut med välfärdsområdets fastigheter? Hur få fler att flytta till Pikipruukki? Kostnadsnivån för nybyggen har stigit märkbart under 2020-talet men kan privata investerare till exempel diskutera med staden om sänkta tomtarrenden för en tid, föreslår Karlsson.
Bostadsbristen en följd av världsläget
För att förstå bostadsbristen måste man titta på världsläget, menar Vasas bostadschef Jonas Nylén. Problemen började i samband med coronapandemin, sedan kom inflationen, räntorna steg och så skakade Rysslands anfallskrig mot Ukraina om hela ekonomin.
– Vasa har en jättefin tillväxt men större problem ställer till det. Vi kan inte fortsätta växa utan bostäder, säger Nylén.
En tredjedel av Vasas befolkning bor på hyra. Det är en megatrend. Inget tyder på att den avtar, säger bostadschef Jonas Nylén i Vasa. Bild: Privat
Nästan hälften av alla hushåll i Vasa bor nu i en hyresbostad. Det är dubbelt fler än 2010.
– Det här är en megatrend. Inget tyder på att den avtar. En tredjedel av Vasas befolkning bor på hyra, säger Nylén.
Bild: Kati Hiekkanen
Också han nämner problem i andra städer, som nu får följder i Vasa.
– Det går bäst för Vasa av de medelstora städerna. Vasa har lyckats med energiklustret. Men de stora byggbolagen har många osålda lägenheter i storstäder. Då vågar de inte bygga i Vasa heller. Dessutom har byggkostnaderna stigit med 20 procent sedan 2019, säger Nylén.
Nu försöker staden locka nya Ara-aktörer till Travdalen men det är inte lätt att stå sig i konkurrensen med stora städer som Åbo och Tammerfors.
– Nästa år kommer den nationella Ara-finansieringen nästan att halveras från 1,75 miljarder till 1 miljard euro. Summan sänktes redan till i år. Det finns en risk att pengarna inte räcker till alla. När det samtidigt går knaggligt på den fritt finansierade bostadsmarknaden blir situationen beklaglig, säger Nylén.
Men det finns också ljusglimtar. Studentbostadsstiftelsen Voas har nya projekt på gång på Brändö och Pikipruukki delar upp familjebostäder i mindre lägenheter.
– Pikipruukki har stora tomma familjebostäder i förorterna. De byggdes när folk ville bo stort utanför stan och tomtmarken där var förmånlig. Då var det en förutsättning för Ara-finansiering. Men nu är de bostäderna inte längre eftertraktade, säger Nylén.
Pikipruukki har också lämnat in en räntestödsansökan för statligt stödd bostadsproduktion i Travdalen.
Behöver 10500 nya bostäder före 2040
Vasa har gjort en ny prognos för hur många bostäder som kan behövas fram till 2040. Totalantalet blir 10500 när man räknar ihop studentbostäder, övriga höghuslägenheter, småhus, radhus och parhus.
– Vi antar att många vuxna fortsätter flytta till Vasa, precis som de senaste åren. Vi hoppas också på fler stora investeringar, likt de som Wärtsilä och Hitachi Energy har levererat, säger Nylén.
De senaste tre åren har den största befolkningsförändringen i Vasa skett i åldersgruppen 20 till 39 år.
I prognosen har man också beaktat de tillväxtmål högskolorna har i Vasa.
Bild: Kati Hiekkanen
När det är svårt att få byggbolag att bygga nytt måste man också vara kreativ.
– Silveria är till salu och kunde ganska lätt byggas om till små lägenheter. Jag hoppas att någon satsar där, säger Nylén.
Byggföretag bygger ett i stället för flera
Ur byggföretagens synvinkel finns en försiktighet.
– Nu har vi ett byggprojekt i gången då vi tidigare kunde ha ett eller två höghus och minst ett större radhusprojekt på gång samtidigt, säger Mikael Snellman, regionchef på YIT.
I höst blir ett YIT-höghus klart i Smedsby och nu förhandsmarknadsförs ett nytt med 36 lägenheter i Klemetsö.
– Slutligt byggbeslut är inte ännu fattat men vi har kommit betydligt närmare under sommaren och hoppas kunna ge besked inom kort, säger Snellman.
På Peab konstaterar enhetschef Kalle Kulmala att traditionella byggföretag bygger för att sälja, inte för att hyra ut. Men just nu går försäljningen av nya lägenheter långsamt.
– Vi har nya osålda lägenheter, också i Vasa. Vi vill sälja dem innan vi bygger mer. Osäkerheten i världen är ovanligt stor. Folk är osäkra på sina jobb, banker ger inte lån och behandlingstiderna är långa. Vi måste också avvakta. Läget i Vasa är lite märkligt. Det är brist på hyresbostäder, men samtidigt svårt att sälja nya bostäder, säger Kulmala.
Mikael Snellman hoppas att privatpersoner snart börjar investera i lägenheter igen.
– Traditionellt har vi i Österbotten en stor andel privatpersoner som äger enstaka lägenheter som de hyr ut. Den efterfrågan minskade under pandemin och när räntorna steg. Om vi skulle få upp efterfrågan igen skulle situationen balansera sig, säger Snellman.
Jonas Nylén talar varmt om samma grupp.
– Vi har fått fram massor av nya hyresbostäder via privatpersoner genom åren. Genom sina bostadsinvesteringar gör de både sig själva och staden en tjänst, säger Nylén.