Svenskspråkiga Österbotten kan bli världens sjätte blå zon – känd amerikansk forskare planerar besöka regionen
Världens blå zoner, det vill säga områden där en ovanligt stor andel människor blir mycket gamla. Bild: Kati Hiekkanen
En färsk studie från Åbo Akademi tyder på att den svenskspråkiga delen av Österbotten har potential att klassas som en så kallad blå zon. Regionen klarar sig bättre än Åland, som tidigare har lyfts fram som en potentiell blå zon.
Inom ramen för forskningsprojektet Blå zoner i Norden har Åbo Akademi studerat befolkningens livslängd, hälsa och livsstil i tre olika landskap i västra Finland.
De landskap som har varit under lupp är Österbotten, Åland och Södra Österbotten.
– För Österbotten hade vi redan en bred databas med forskning. Åland och Södra Österbotten har tillkommit i databasen under senare år och inkluderades i studien för att kunna undersöka ytterligare regionala skillnader, säger projektets ansvariga forskare Sarah Åkerman vid Åbo Akademi.
Åland representerar således ett enspråkigt svenskt område, Södra Österbotten ett enspråkigt finskt område och Österbotten ett tvåspråkigt område. Därtill finns det regionala skillnader, till exempel i miljö och tillgång till social- och hälsovård i de olika regionerna.
Österbotten presterar högt i alla tre kategorier
Enligt studien visar preliminära indikatorer att Österbotten är det enda av de tre undersökta områdena som har potential att klassas som en blå zon i fråga om såväl livslängd, livsstil som hälsa.
Här avser studien inte det tvåspråkiga, utan enbart det svenskspråkiga Österbotten – eftersom det finskspråkiga Österbotten inte rapporterade lika höga nivåer av hälsa och blå zon-livsstil som det svenskspråkiga Österbotten.
Åland uppvisade bäst resultat när det gäller både livslängd och hälsa. Befolkningen där lyckas enligt studien ändå inte uppfylla den livsstil som kännetecknar blå zoner.
Också i Österbotten har befolkningen en lång livslängd och god hälsa, trots att resultaten inte är lika bra som på Åland. Till skillnad från ålänningarna lyckas österbottningarna däremot uppfylla den så kallade blå zon-livsstilen.
– Det är just det svenskspråkiga Österbotten som uppvisar likheter med blå zoner när det gäller livsstil och hälsa. Vad gäller livslängden för svenska österbottningar behöver vi däremot mer forskning, säger Åkerman.
Forskardoktor i socialpolitik, Sarah Åkerman, hoppas att regionala aktörer och finansiärer är intresserade av att samarbeta kring ytterligare forskning. Bild: Arkiv/Johannes Björkqvist
Befolkningen i det finskspråkiga Södra Österbotten uppvisade både den kortaste livslängden och sämsta hälsan av de tre undersökta områdena. Däremot följer de blå zon-livsstilen.
Det här ingår i en blå zon-livsstil
Forskaren och demografen Michel Poulain står för den huvudsakliga forskningen om blå zoner.
Enligt honom kännetecknas en blå zon-livsstil av att befolkningen är socialt aktiv och umgås med varandra och över generationsgränser, äter hälsosamt, gärna lokalproducerat och inte så mycket, undviker stress och sover gott, lever ansvarsfullt och hållbart samt känner meningsfullhet och utövar tacksamhet.
– Poulain har faktiskt varit i kontakt med mig angående den här studien och säger att han gärna kommer och besöker Österbotten, säger Åkerman.
Senare har också den amerikanska journalisten och entreprenören Dan Buettner utvecklat teorierna om de blå zonerna till ett licensierat varumärke och olika livsstilsprogram.
– Det han har lagt till på listan över livsstilsfaktorer är måttlig alkoholkonsumtion (ett glas per dag och tillsammans med andra) och växtbaserad kost. Båda dessa är däremot omtvistade inom forskningen.
Forskningen fortsätter – regionala aktörer får gärna hoppa på tåget
Forskningsprojektet Blå zoner i Norden pågår i sin nuvarande form, med finansiering av Svenska kulturfonden och Svensk-Österbottniska samfundet, fram till sista juni 2026.
Tanken är att fortsätta forska på landskapet Österbotten och särskilt på skillnader i livslängd mellan språkgrupperna. Just nu pågår även en studie om regionala skillnader i social ojämlikhet, med fokus på utbildningsnivåns betydelse för livsstil.
Åkerman berättar att forskarteamet redan nu för diskussioner om samarbete med olika regionala aktörer.
– Fler intresserade får gärna ta kontakt. Om regionala aktörer och finansiärer vill att vi går vidare och licensierar Österbotten som en blå zon är jag absolut med på tåget. Det skulle kunna ge regionen mer synlighet, och vi skulle kanske kunna utveckla en egen Österbottenmodell för de blå zonerna.