15.10.2025

Staten kan få rätt att skanna dina privata chattar – det här står på spel

Skrivet av:Johanna Ventus
ubild1

Förslaget om Chat Control är att myndigheter ska skanna all privat kommunikation. Det är svårt att beskriva det på något annat sätt än att det handlar om massövervakning, säger journalisten Andreas Thors. Bild: Sara Storbäck. PC för alla

Ett verktyg för att skydda barn från sexuella övergrepp på nätet eller massövervakning av privata chattar? Vi reder ut vad det kontroversiella lagförslaget Chat Control innebär och hur det påverkar dig.

EU-ländernas regeringar är oense om det kontroversiella lagförslaget som kallas Chat Control. Denna vecka skulle ministerrådet ha röstat om förslaget, men länderna är så oense att beslutet sköts fram.

Lagen innebär att allt bildmaterial i privata chattar ska skannas innan meddelandet skickas iväg. Syftet är att förhindra spridning av bilder, filmer och länkar som innehåller övergrepp på barn. All kommunikation, även krypterat innehåll, skulle skannas.

I den här artikeln svarar teknikjournalisten Andreas Thors på frågor om vad Chat Control är och hur lagen påverkar dig. Thors har själv skrivit om lagförslaget i datortidningen PC för alla.

Frågorna Andreas Thors svarar på:

  1. Vad är Chat Control?
  2. Vilket innehåll kommer att granskas?
  3. Vilka appar och tjänster påverkas?
  4. Vad betyder det att Chat Control vill gå förbi kryptering?
  5. Vilka är argumenten för Chat Control?
  6. Vilka är argumenten mot Chat Control?
  7. Hur skulle det tekniskt fungera?
  8. Finns det risk för falska träffar?
  9. När kan förslaget bli verklighet?

 

Andreas Thors är journalist specialiserad på teknik och AI och skriver bland annat för den svenska datortidningen PC för alla. Bild: PC för alla

1. Vad är Chat Control?

– Chat Control är ett förslag till lagstiftning med syfte att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet. Förslaget innebär att alla kommunikationsappar kommer att börja skanna meddelanden för att hitta misstänkt innehåll.

Det betyder att ingen i hela EU kan skicka ett meddelande utan att staten först skannar det.

2. Vilket innehåll kommer att granskas?

Så här står det i lagförslaget:

“Eftersom allmänt tillgängliga interpersonella kommunikationstjänster, såsom meddelandetjänster och webbaserade e-posttjänster, i allt högre grad missbrukas för detta ändamål bör förordningen inkludera sådana tjänster, i den mån dessa är allmänt tillgängliga.”

– Det här betyder att det gäller i princip allt där en person kommunicerar med någon annan. Det gäller mejl, textmeddelanden och att dela bilder, filmer och länkar.

3. Vilka appar och tjänster påverkas?

– Det gäller alla. Det som gör förslaget så kontroversiellt är att man också vill gå förbi kryptering vilket gör att förslaget också gäller appar som Whatsapp och Signal.

4. Vad betyder det att Chat Control vill gå förbi kryptering?

Appar som Signal och Whatsapp använder i dag det som kallas end-to-end-kryptering eller på svenska totalsträckskryptering.

– Det handlar om en säkerhetsmetod som innebär att när du skickar ett meddelande är det bara den som får meddelandet som kan läsa vad som står. Det är bara avsändaren och mottagaren som har den kryptografiska nyckel som krävs för att läsa det.

– Ingen annan – inte ens apptillverkaren – kan dekryptera informationen. Chat Control sätter den här krypteringen ur spel eftersom meddelandena skulle skannas innan de skickas.

5. Vilka är argumenten för Chat Control?

– Huvudargumentet är att det finns många barn som utsätts för grooming eller sexuella övergrepp på nätet och att dagens metoder för att stoppa det här inte räcker till. Genom att systematiskt söka igenom alla meddelanden kunde man i ett tidigare skede hitta olagligt material.

– Det handlar också om att man vill se en enhetlig lag för hela EU.

6. Vilka är argumenten mot Chat Control?

– Det är svårt att beskriva det på något annat sätt än att det handlar om massövervakning. Förslaget är att myndigheter ska skanna all privat kommunikation – inte enbart riktade undersökningar mot misstänkta fall.

– Att lagen skulle sätta krypteringen ur spel är också ett av huvudargumenten mot Chat Control. För att skanning ska kunna ske måste innehållet i meddelandet granskas innan det krypteras. I praktiken betyder det att apptillverkare behöver bygga in en bakdörr för att ta sig runt krypteringen vilket gör apparna osäkrare.

Det här kan enligt Thors utnyttjas av hackare och andra stater som vill spionera på EU-medborgare, vilket öppnar för otaliga risker.

– Det finns också en stor oro för att den här tekniken kommer att användas för också annan typ av övervakning i framtiden. Om detta verktyg finns i alla enheter hos alla i hela EU kan det börja klia i fingrarna på myndigheter att använda det till annat än att söka efter pedofiler på nätet. Det kan spåra ur.

7. Hur skulle det tekniskt fungera?

– Verktyget skulle analysera meddelandet lokalt på enheten i frågan genom att med algoritmer jämföra innehållet mot databaser med redan kända olagliga bilder. Algoritmerna kan också analysera text och se om det finns tecken på grooming.

– Men för att upptäcka nytt olagligt material skulle man använda någon form av AI för att tolka innehållet och flagga om det dyker upp något misstänkt.

8. Finns det risk för falska träffar?

– Tekniken är inte felfri. Det finns en risk för att oskyldigt innehåll flaggas som misstänkt. Det finns också en risk att brottsligt innehåll missas.

Det betyder enligt Thors att oskyldiga användare, som till exempel har delat en helt legitim bild på sitt eget barn på stranden i en privat chatt, kan få sina meddelanden undersökta utan konkret grund.

9. När kan förslaget bli verklighet?

– När det gäller lagförslag i EU tar det ofta lång tid. Den 14 oktober var det tänkt att EU:s ministerråd skulle ha röstat om lagförslaget, men beslutet sköts upp eftersom ländernas regeringar är oeniga.

Kort om processen

  • Förslaget kallas Chat control men lagen i fråga heter "Förordning om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn."
  • Det var den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson som presenterade förslaget våren 2022. Förslaget har skrivits om ett antal gånger men EU-ländernas regeringar har ännu inte hittat en gemensam linje. Den version som nu ligger på bordet har Danmarks regering jobbat fram.
  • Sverige hör till de länder som är för lagen medan Finland ställer sig till de kritiska länderna.
  • Den 14 oktober skulle EU:s ministerråd ha röstat om lagförslaget men på grund av oenigheter sköts omröstningen upp.
  • Förutom EU:s ministerråd som består av de 27 medlemsländernas regeringar ska också Europaparlamentet och Europakommissionen säga sitt innan man enas om en slutgiltig lagtext.
  • Här finns förslaget i sin helhet.
Läs fler nyheter