Sara i Jakobstad hjälper utsatta kvinnor: "Våga tala om våldet"

Sara Mikander är verksamhetsledare vid organisationen Frida – Fri från våld i Jakobstad. Hon säger att våld i nära relationer är problematiskt eftersom det ofta ser så fint ut på utsidan. Bild: Kevin Åkerlund

Sara Mikander, som arbetar med utsatta kvinnor, tycker att vi måste våga blanda oss i om vi misstänker att någon far illa. Våga vara lite obekväm och fråga grannen eller kollegan hur de egentligen har det hemma.

Förra veckan blir en kvinna som bär ett barn i famnen skjuten på öppen gata i centrala Tammerfors.

I våras blev en ung kvinna knivhuggen i en McDonald's-restaurang i Helsingfors.

Kvinnorna dör av sina skador. Båda kände också männen som tog deras liv.

Fallen ovan har fått uppmärksamhet i media eftersom kvinnorna attackerades i offentligheten. Men de är inte ensamma. Faktum är att statistiken då det gäller våld mot kvinnor ser dyster ut i Finland.

År 2022 kom det i hela landet in 11 627 fall till myndigheternas kännedom där en kvinna utsatts för våld av en nuvarande eller en tidigare partner. Det är 766 fler än året innan.

I Österbottens välfärdsområde anmäldes samma år 213 dylika fall.

I hela landet dör 15–30 kvinnor varje år av våld. Sextio procent av dem har dödats av en man de känner.

Risken för våld störst då man lämnar

Kvinnorna i Tammerfors och Helsingfors blev dödade av män som de haft en relation med. Det är också då man lämnar en relation som risken för att våldet ska eskalera är som störst.

Det konstaterar Sara Mikander, verksamhetsledare vid organisationen Frida – Fri från våld i Jakobstad.

– Statistiskt sett är det som farligast då du håller på att lämna ett förhållande, eller då du just har lämnat en partner som visat våldsamma tendenser. Då blir den andra desperat och vill hitta nya sätt att kontrollera personen som lämnat.

Polis och ambulans på Tavastgatan i Tammerfors den 12 september 2024 där en kvinna sköts till döds. Bild: Sasu Jarnstedt

Kan det vara en orsak att man stannar i ett våldsamt förhållande, att man är rädd att det blir värre?

– Visst är det så. Jag räknade en gång tillsammans med en klient hur många meddelanden hon fått av sin tidigare partner. Hon hade fått 70 meddelanden på bara en dag. Blir det riktigt allvarligt kan myndigheterna stiga in och förbjuda all kontakt, men ofta är det en ganska lång process innan man kommer så långt, säger Mikander.

Men det finns hjälp att få. Sara Mikander lyfter fram att det runt om i landet finns skyddshem och att man kan vända sig till dem dygnet runt.

– Skyddshemmen är statligt finansierade, så du måste inte befinna dig på din egen hemort utan kan när som helst på dygnet ta in på vilket skyddshem som helst i landet. Råkar det vara fullt på den enheten hjälper de dig att få en taxi som tar dig till nästa.

Runt om i landet finns också öppenvård.

– Här i Jakobstad har vi inte ett skyddshem, men vid Frida erbjuder vi stöd och hjälp vid närståendevåld eller sexuella övergrepp. Ofta handlar det om samtalsstöd och kamratstödgrupper, men vi kan också komma med som stödperson till olika möten.

– Vi erbjuder hjälp till de som blivit utsatta för våld, men också våldsutövare får stöd. Ofta har de som utövar våld själva blivit utsatta och ska man komma till botten med problemen behöver de också få hjälp, säger Mikander.

Här kan du få hjälp om du utsätts för våld

• Ring alltid 112 i en akut nödsituation.
• Vasa mödra- och skyddshem erbjuder hjälp för personer eller familjer som upplevt våld i nära relationer eller hot om sådant våld. Till skyddshemmet kan man ringa dygnet runt. Telefonnummer: 06 312 9666.
• Även till Karleby skyddshem kan man ringa dygnet runt. Telefonnummer: 044 336 0056.
• Frida – Fri från våld i Jakobstad erbjuder stöd och hjälp vid närståendevåld eller sexuella övergrepp. Till Frida kan man ringa måndag–fredag klockan 8–16. Telefonnummer: 050 596 0980.
• Hjälptelefonen Nollinjen erbjuder stöd till personer som upplevt våld i nära relationer. Nollinjen hjälper dygnet runt och året om. Telefonnummer: 080 005 005.
• Stödcentret Seri vid Vasa centralsjukhus är en stödenhet för alla över 16 år, oberoende av kön, som utsatts för sexuellt våld. Man kan komma till stödcentret på egen hand, tillsammans med anhöriga eller efter att ha hänvisats dit av en myndighet. Stödcentret nås dygnet runt genom att ringa eller skicka textmeddelande. Telefonnummer: 040 5894752.
• Öppenvårdsenheten Avokki i Vasa bemöter familjer som upplever familje- och närståendevåld eller personer som själva använt våld. Här hittar du kontaktuppgifter.
• Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Österbottens välfärdsområde

Stöd till tredje sektorn livsviktigt

Att det sker fall som i Tammerfors där en kvinna blir skjuten på öppen gata visar enligt Sara Mikander att det är dags för samhället att vakna upp och börja agera. Någon enkel och snabb lösning finns däremot inte.

– Allt hänger ihop. Allt från att det finns platser vid mentalvården för de som lider av psykisk ohälsa, att brottsofferjouren får resurser att hjälpa de som behöver och att personalen vid daghem hinner se och rapportera om någon far illa. Ska vi lyckas vända trenden att våld i nära relationer ökar krävs det att vi ser över samhället som helhet.

Sara Mikander följde med oro då Finansministeriet nyligen i sitt budgetförslag ville skära ned stödet till Brottsofferjouren med 850 000 euro nästa år, vilket är nästan en femtedel av den årliga budgeten. Fullt så illa blev det inte. Ministeriet backade och nedksäringarna slutade på 65 000 euro.

Mikander oroar sig ändå för de signaler nedskärningarna sänder ut.

– Det är mycket oroande. Jag tror inte att man på högre nivå inser vilket enormt arbete som görs inom tredje sektorn. Bara här på vår lilla ort har vi över 100 klienter. Vart skulle de ta vägen om vi inte fanns?

– Just nu verkar tendensen vara att skära på allt. Allt handlar om resurser. Får vi inte pengar att betala lön åt folk kan vi heller inte erbjuda stöd, säger Mikander.

Våga tala om våldet

Även om mycket handlar om hur resurserna fördelas lyfter Sara Mikander också upp att var och en har ett ansvar.

– Våld i nära relationer är problematiskt eftersom det ofta ser så fint ut på utsidan. Det finns fall där ingen kunnat ana att något är på tok. Men det finns också många fall där folk runtomkring sett och hört att något inte är som det ska.

Vad ska man då göra om man känner oro för någon i sin omgivning?

– Jag tycker att vi borde våga blanda oss i mer. Vi har någon sorts negativ artighetskultur här i Finland. Då det i andra länder är artigt att fråga hur folk mår, är det här artigt att inte blanda sig i. Det är klart att vi alla har rätt till ett privatliv, men är vi rädda att någon far illa så har vi en skyldighet att göra något, säger Mikander.

Hör man till exempel bråk från grannens lägenhet, knacka på och fråga om allt är som det ska eller ring polisen. Fråga kollegan som drar sig undan om allt är som det ska.

– Vi måste visa lite civilkurage. Det är lätt att säga här hemma i soffan, men vi får öva oss tillsammans. Vi måste bli bättre på att våga prata om det här, säger Mikander.

Att våga prata om våld i nära relationer och bryta skammen kring det är en av nycklarna till att göra något åt problemet.

– Om vi jämför med mental ohälsa tycker jag mig se att det skett en förändring och att det nu är mindre skamligt att säga att man lidit av till exempel en depression eller haft självmordstankar. En orsak tror jag är att vi mer öppet än tidigare talar om det.

– Om vi öppet talar om våld i nära relationer förstår också de som just nu är utsatta att de inte är ensamma och att det finns andra som kämpar med samma sak. Skammen gör att många stannar kvar i ett våldsamt förhållande och om vi kan minska skammen vågar fler öppna upp sig och söka hjälp. Det är därför det är så viktigt att vi hela tiden lyfter det här ämnet och låter det synas, säger Mikander.