Så här många timmar sitter barn och unga stilla varje dag

Bild: 123rf Grafik: Kati Hiekkanen

Är du 7 år och kille? Grattis! Då är chansen störst att du rör på dig minst en timme varje dag. Redan om några år är du under din vakna tid mer stilla än i rörelse.

Sextio minuter fysisk aktivitet per dag. Det är vad som rekommenderas för 7–17 år-åringar. Mer än hälften av barnen och ungdomarna säger att de känner till det här, men rör de på sig en timme om dagen sju dagar i veckan?

I LIITU-undersökningen används både en enkät och rörelsemätare för att kartlägga barns och ungdomars fysiska aktivitetsvanor i Finland. Där finns svaret. Både grundskoleelever och studerande i gymnasiet har deltagit i studien, det vill säga barn och unga i åldern 7–20 år.

Var tredje, eller 32 procent, säger att de når rekommendationerna. I grundskolan är andelen 37 procent och i gymnasiet 19 procent, visar enkäten.

Resultatet från rörelsemätarna ger ett annat svar. Var fjärde (24,5 procent) rörde på sig minst en timme per dag under den vecka som mätarna användes. Bland 7-åringarna ligger andelen på 50 procent, sedan sjunker den till 5 procent för 16–20-åringar.

En timme per dag

• Minst 60 minuter mångsidig, rask och ansträngande fysisk aktivitet per dag på ett sätt som passar åldern och individen. Återkommande och långvarigt stillasittande bör undvikas.
• Den här rekommendationen gäller alla barn och unga i åldern 7–17 år. Den används också i LIITU-undersökningen trots att ålder där är 7–20 år.
• Källor: UKK-institutet, Jyväskylä universitet.

Mer stilla än i rörelse

Att röra på sig är bara en del av rekommendationerna. Där ingår också en uppmaning om att att inte sitta stilla för länge och för ofta.

Barn och unga sitter eller ligger stilla 56 procent av sin vakna tid. Det visar rörelsemätningen i LIITU-undersökningen. Grundskoleleverna är stilla 54 procent av tiden, gymnasiestuderande 64 procent.

I tid handlar det om cirka 8 timmar per dag. Grundskoleeleverna ligger lite under 8 timmar, gymnasieeleverna lite över 9,5 timmar.

Det är bara 7-åringarna som rör sig mer än de är stilla medan de är vakna. För 9-åringarna är det jämnt, men efter det ökar andelen stillasittande med åldern.

7–11-åringar är mer stilla på veckoslut än vardagar. För de som är 13 år och äldre är det tvärtom.

Föreningarna är tillbaka

Hur mycket, eller lite, barn och unga rör på sig och är stilla är inget nytt. Enligt rapporten med resultaten från 2024 är barns och ungdomars aktivitetsvanor i stort sett oförändrade. Det man nu kan se, då alla åldersgrupper undersökts samtidigt, är hur aktiviteten går ner i takt med att åldern ökar.

Ett positivt resultat är att andelen barn och unga som deltar i idrottsföreningars verksamhet ökat. Nu är man nästan tillbaka på samma nivå som före coronapandemin.

Två av fem (eller 45 procent) idrottar regelbundet i en förening. Lägg till att 10 procent deltar i en idrottsförenings verksamhet då och då. Dessutom svarar 31 procent att de inte är med just nu, men att de har varit aktiva i en idrottsförening tidigare.

Svenskspråkiga barn och unga har hittat tillbaka till idrottsföreningarna i något högre grad än finskspråkiga efter coronapandemin.

Mer än hälften av barn och unga idrottar i en förening. Det betyder att vi nästan är tillbaka på samma nivå som före coronapandemin. Arkivbild. Bild: Sonja Wikström

Skillnader från start

Vad är det som gör att barn och unga inte rör på sig tillräckligt? Det finns hinder, både yttre och inre. Det kan handla om att det inte finns ledare eller föreningar där du bor, att du har andra hobbyn som tar tid eller att du inte har råd.

Paradoxalt upplever gymnasieeleverna att det finns fler saker som hindrar dem att röra på sig nu än under coronapandemin. Då var det tidsbristen som var största hindret. Nu är det attityden; de vill inte svettas, anstränga sig och ta sig utanför sin bekvämlighetszon.

Alla har inte samma utgångsläge för att röra på sig. Barn och unga med funktionsnedsättning samt de med utländsk bakgrund rör på sig mindre än andra. Barn och unga som kommer från en familj som har det gott ställt ekonomiskt och har föräldrar med en högre utbildning rör på sig mer. Ungdomar i städerna är också mer fysiskt aktiva och med i föreningar än jämnåriga på landsbygden.

Det finns skillnader mellan finskspråkiga och svenskspråkiga. Det är till exempel vanligare att finskspråkiga deltar i idrottsaktiviteter direkt efter skolan eller på egen hand, medan svenskspråkiga oftare deltar i idrottsföreningars eller privata aktörers verksamhet.

Det räcker inte bara med lätt träning. Du behöver bli andfådd och trött i musklerna ibland. Arkivbild. Bild: Josefin Torrkulla

Tungt och obekvämt

Att idrottsutövandet i föreningar ökar igen är bra, men det räcker inte till när vardagsmotionen minskar. Det behövs mer rörelse för att nå upp till en timme varje dag. Och det behövs mer bara lätt fysisk aktivitet. Du behöver bli andfådd och utmana dina muskler varje vecka.

Den senaste LIITU-rapporten lyfter fram ungdomar i högstadieåldern och på andra stadiet. De måste få hjälp att röra på sig mer, att bli mer fysiskt aktiva.

Ett viktigt budskap att få ut i skolorna är att idrott och motion får kännas tungt och obekvämt.

Vad är LIITU?

• LIITU undersöker av finländska barns och ungdomars fysiska aktivitet.
• Nu presenteras resultaten för 2024. De har samlats in i både grundskolor och andra stadiets utbildningar hösten 2023 och under 2024. Svaren från studerande vid yrkesskolor var för få för att tas med. Därför handlar resultaten från andra stadiet bara om gymnasier.
• Data samlas in på två sätt: med webbaserade enkäter (21 619 deltagare) och med rörelsemätare (2 871 deltagare).
• Det som undersöks är fysisk aktivitet, motions- och idrottsvanor, hälsobeteende, sömn, tid som spenderas sittande samt attityder, värderingar och upplevelser inom idrott och motion.
• Undersökningen har gjorts vartannat år sedan 2014. Från och med 2024 görs den vart fjärde år. 2024 var första året då alla åldersgrupper från 7 till 20 år ingick.
• Centrum för forskning om hälsofrämjande vid Jyväskylä universitets idrottsvetenskapliga fakultet ansvarar för LIITU. Mätningarna utförs i samarbete med Folkhälsans forskningscentrum och UKK-institutet.
• Källa: Jyväskylä universitet