"Ryssland ett långvarigt hot mot Europas och Finlands säkerhet"

Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) presenterade den färska försvarsredogörelsen på torsdagen. Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

Den första försvarsredogörelsen sedan Finland gick med i Nato och sedan Ryssland storskaligt anföll Ukraina har offentliggjorts.

Säkerhetsläget har ändrats radikalt sedan den senaste försvarsredogörelsen offentliggjordes 2021. Den färska, som blev offentlig på torsdagen, slår fast att Ryssland utgör ett långvarigt hot mot Europas och Finlands säkerhet också i framtiden.

Regeringen godkände redogörelsen under sitt sammanträde på torsdag eftermiddag och kort därefter presenterade försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) den inför medierna. Den är den första av sitt slag sedan Finland blev medlem i Nato, samtidigt den första sedan Ryssland startade sitt storskaliga anfallskrig mot Ukraina.

Bakom redogörelsen ligger över ett års arbete, och det färdiga dokumentet slår nu fast riktlinjerna för försvaret fram till 2030-talet.

Säkerhetsläget är enligt Häkkänen allvarligt och svårt att förutse. Det kan också förändras snabbt. Några förbättringar är inte att vänta, även om de aktiva krigsåtgärderna i Ukraina skulle få ett slut.

– Ryssland fortsätter utgöra ett av de mest centrala hoten, och ett farligt drag är att Ryssland har intensifierat sitt samarbete med Nordkorea, Iran och Kina, sade Häkkänen.

Det ställer höga krav på att utveckla vårt försvar som helhet. Speciellt betonas satsningar på markförsvaret. Samtidigt understryker försvarsministern att vårt Natomedlemskap har stärkt avskräckningen. Vi har ett stöd av hela alliansens militära styrka, i sista hand av dess kärnvapenavskräckning.

"Resurser till försvaret måste stärkas"

Trots att vi nu är medlemmar av Nato är en grundpelare fortfarande ett starkt nationellt försvar.

– Resurserna till försvaret måste stärkas. Mer utgifter föds speciellt då markförsvaret utvecklas, materielberedskapen förbättras och integreringen i Nato fortsätter, sade Häkkänen.

I redogörelsen slås fast bland annat att den skrivelse som ingick redan i den förra redogörelsen ska verkställas de närmaste åren. Den innebär att personalstyrkan vid Försvarsmakten ska öka med 500 årsverken. Det ska enligt den färska redogörelsen ske brådskande. Dessutom ska till följd av Natomedlemskapet den yrkesverksamma personalen öka med 1 500 årsverken under den här och nästa valperiod.

Dessutom vill man få fler kvinnor att utföra frivillig värnplikt, likaså färre värnpliktiga män att avbryta tjänstgöringen. Något förslag om allmän värnplikt för kvinnor finns inte.

En annan konkret åtgärd som nämns är att Finland ska göra betydande satsningar på att utveckla den infrastruktur som stödjer försvaret.

"Motsättningarna mellan Ryssland och väst kommer i Finlands närområden till uttryck särskilt i form av bredspektrig påverkan som har riktats till exempel mot kritisk infrastruktur. Även Kinas påverkansförsök i Finland och i Finlands närområden har ökat ytterligare", sägs i redogörelsen.

– Framför oss har vi en ny beredskapens era, konstaterade försvarsministern.

Nato ställer vissa krav på hur mycket medlemsländerna måste satsa på sitt nationella försvar. I nuläget är bestämmelserna att satsningarna måste uppgå till minst två procent av landets bruttonationalprodukt. Inom alliansen har dock förts diskussioner om att höja andelen, men några beslut har inte fattats.

I redogörelsen nämns inga exakta summor för Finlands del, det är en fråga för landets regering och sedan riksdagen att ta ställning till. Men enligt Häkkänen är miniminivån en summa som lever upp till Natos gemensamma bestämmelser.

Han betonade också att det står i Finlands intresse att fortsätta stödja Ukraina. Det är central med tanke på hela Europas säkerhet.

Vi stärker Finlands förmåga att bemöta omfattande påverkan, långvariga militära påtryckningar och eventuellt flera år lång omfattande krigföring, enligt Häkkänen. Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

Vad händer med minförbudet?

Den senaste tiden har det pågått en diskussion om Finland borde backa från sitt förbud mot truppminor, även kallade personminor. Det skulle innebära att vi lämnar Ottawafördraget som Finland anslöt sig till 2012.

Ett medborgarinitiativ som talar för att förbudet ska hävas överlämnades till riksdagen tidigare i veckan.

Häkkänen har tidigare bekräftat att en utredning beträffande personminor är under arbete inom Försvarsmakten. Något mer om den frågan sägs ändå inte i redogörelsen.

Försvarsredogörelsen har nu överlämnats till riksdagen.