Romansbedrägerier och kapade konton – så blir österbottningar lurade på nätet

Polisen i Österbotten har fått över 700 brottsanmälningar om nätbedrägerier hittills i år. En person träffade en man på internet och lurades på över 8 000 euro. Bild: Kati Hiekkanen

Hittills i år har kriminella kommit över mer än sju miljoner euro genom nätbedrägerier i Österbotten. Polisen ger några exempel på hur nätbedrägerier kan gå till. Har du blivit utsatt? Svara längst ner i artikeln.

Polisen i Österbotten har fått över 700 brottsanmälningar om nätbedrägerier hittills i år. Nya anmälningar görs nästan dagligen. Kriminella har lyckats komma över mer än sju miljoner euro genom nätbedrägerier i Österbotten i år. Samtidigt som nätbedrägerier blir vanligare, har de metoder som kriminella använder blivit alltmer professionella.

Agera genast om du misstänker att du blivit utsatt för bedrägeri. Polisen uppmanar till att kontakta din bank omedelbart eftersom banken i bästa fall kan stoppa transaktionerna. Därtill kan Traficoms Cybersäkerhetscenter erbjuda råd och vägledning om hur du skyddar dig online. I ett pressmeddelande listar polisen olika sätt som österbottningar blivit lurade på.

Obetald faktura

En österbottning fick ett meddelande till sin telefon, där avsändaren verkade vara ett försäkringsbolag. I meddelandet stod det att en faktura hade förfallit och en länk fanns med. Kort därefter ringde en person som utgav sig för att vara en banktjänsteman och som påstod sig försöka stoppa misstänkta transaktioner från personens konton.

Den påstådda banktjänstemannen var en bedragare och lyckades få personen att lämna ut bekräftelsekoder till nätbanken. Därefter gjordes nästan 60 000 euro i överföringar från personens konto.

Falskt jobberbjudande

En annan österbottning fick ett jobberbjudande via en meddelandeapp. Arbetet bestod av att titta på videor i sociala medier, följa konton och gilla inlägg. Ersättningen per uppgift skulle vara cirka 10–200 euro.

Personen fick små belopp utbetalda, men blev samtidigt ombedd att betala olika avgifter till uppdragsgivaren för att kunna tjäna mer. Personen instruerades att skapa ett kryptovalutakonto. Därefter krävdes ytterligare betalningar, och slutligen lurades personen på 2 900 euro.

En österbottning uppmanades delta i ett lotteri anordnat av en stor dagligvarukedja, men blev av med 9 000 euro från sitt konto. Arkivbild. Bild: Malin Bylund

Romansbedrägeri

Ett annat fall handlar om en österbottning som lärde känna en man på nätet. Mannen ville hjälpa personen ekonomiskt genom att skicka 10 000 euro via en betalningstjänst, men personen uppmanades först att köpa presentkort för en viss summa. Personen köpte flera presentkort åt mannen, men fick aldrig några pengar tillbaka. Mannen började till slut hota personen och krävde ytterligare pengar. När brottsanmälan gjordes hade offret blivit lurad på över 8 000 euro, uppger polisen.

Falskt lotteri

En annan österbottning fick ett meddelande på sociala medier från en person som utgav sig för att vara en bekant och som ville ha personens telefonnummer. Det visade sig att meddelandet kommit från ett kapat konto. Personen ombads delta i ett lotteri anordnat av en stor dagligvarukedja.

Det hävdades att personen hade vunnit 4 500 euro. Personen fick inloggningskoder till lotteriet och ombads öppna sin nätbank för att ta emot den påstådda vinsten. Efter en stund visade det sig att personen hade blivit av med 9 000 euro från sitt konto.

Miljonbelopp förlorade i hela landet

Sett till hela landet har kriminella kommit åt cirka 74 miljoner euro genom nätbedrägerier i år. En del av de pengar som anmälts förlorade till polisen har lyckats återbetalas tack vare bankernas övervakning och myndighetssamarbete, rapporterar Traficom i ett pressmeddelande.

Bedragare utnyttjar ofta namn på betrodda aktörer, till exempel myndigheter, banker eller försäkringsbolag, och försöker skapa en känsla av brådska eller panik, så att den som utsätts ska fatta förhastade beslut.

Den senaste Digisäkerhetsbarometern från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata visar att oron för digitala bedrägerier och cyberhot växer.

Undersökningen visar också:

• 48 procent använder inte olika lösenord för varje tjänst.
• 40 procent vet inte hur man skyddar sina personuppgifter på nätet.
• 36 procent vet inte hur man ska agera om man misstänker att man blivit utsatt för nätbedrägeri.
• 25 procent reagerar inte rätt eller vet inte hur man ska agera om någon ringer från en myndighet eller bank och frågar efter inloggningsuppgifter.
• 80 procent är beredda att anstränga sig för sin egen digitala säkerhet.
• 42 procent har redan förbättrat skyddet för sina betalkort eller konton.
• Undersökningen besvarades av 1 250 personer, som representerar ett nationellt representativt urval enligt kön, ålder och bostadsområde.
• Källa: Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Traficom.

Traficom påminner om att ett bra lösenord är långt och unikt. Att använda tvåfaktorsautentisering ger extra skydd. Regelbundna uppdateringar av enheter, alltså mobiler, datorer och surfplattor, förhindrar att sårbarheter utnyttjas.

"När människor lär sig att känna igen bedrägerier och använda grundläggande skydd, skyddar de samtidigt sin familj, sin arbetsplats och i vidare bemärkelse hela Finland", säger Marianne Lindroth, projektledare och forskare, vid Aalto-universitetet och Kommunikationsministeriets projekt Cyber Citizen i pressmeddelandet.