Peter Alestig: Melissa visar oss att klimatkrisen kräver ny skala för orkaner
Människor försöker ta sig fram på en gatai Petit-Goave på Haiti under orkanen Melissa. I framtiden kan orkanerna bli så kraftiga att den nuvarande orkanskalan inte räcker till. Bild: Lehtikuva/AFP/Clarens Siffroy
De värsta orkanerna blir så kraftfulla av klimatkrisen att den gamla skalan inte längre räcker till. Nu menar forskare att superorkaner som Melissa kräver en egen kategori. Och ja, det är våra utsläpp som gör orkanerna värre – och ger dem flera andra farliga egenskaper.
Det här är en argumenterande text. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vindar som blåser i samma hastighet som en formel 1-bil. Träd knäcks som tändstickor. Hustak slits loss och virvlar i väg som plastpåsar i en svensk höstbris.
Det är nästan omöjligt att ta in hur kraftfulla klimatkrisens nya superorkaner kan bli. Men Melissa ger oss en föraning. Orkanen är den värsta som slagit till mot Jamaica sedan mätningarna började för 174 år sedan.
Forskningen är tydlig med vad som sker. Klimatkrisen skapar inte fler orkaner, men de värsta orkanerna blir ännu värre. Faktum är att våra utsläpp gör ovädren så kraftfulla att orkanskalan, den snart 60 år gamla Saffir–Simpson-skalan, inte längre räcker till.
Melissas absurda vindar illustrerar varför. Orkaner klassas från kategori 1 till 5, från 33 m/s i steg på ungefär 10 m/s upp till 70 m/s för den högsta nivån. Melissas orkanvindar nådde 83 m/s – mycket långt över gränsen för kategori 5.
Elstolpar ligger omkullvälta i ett förstört område i Black River på Jamaica. Bild: Lehtikuva/AFP/Ricardo Makyn
Och Melissa är inte ensam. De senaste åren har superorkanerna kommit med oroväckande hög frekvens. Wilma 2005, Irma 2017, Dorian 2019 – alla hade lika starka vindar som Melissa. Den kraftfullaste inträffade 2015, då orkanen Patricia nådde vindstyrkor på 96 m/s.
Trenden har lett till att forskare nu vill införa en ny kategori, nummer 6, för att göra de värsta monsterorkanerna rättvisa. Den nedre gränsen för den nya kategorin skulle kunna ligga någonstans inom intervallet 80–86 meter per sekund, föreslår de.
Så oerhört kraftfulla orkaner är än så länge ovanliga, men de har redan blivit vanligare enligt den senaste stora rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. En studie från förra året bedömer att risken för kategori 6-orkaner i Mexikanska golfen dubbleras i en två grader varmare värld.
Hur kan man vara säker på att det är människan som förvärrar orkanerna? Förklaringen finns framför allt i havets stigande temperatur. Varmt havsvatten fungerar som jetbränsle åt orkanerna.
Just det inträffade med Melissa. När orkanen drog in mot Jamaica passerade den över vatten som var 30 grader varmt. I en realtidsanalys bedömde Climate Central att vattnet utanför Jamaica blivit 1,4 grader varmare av människans utsläpp.
Skadade byggnader på St. John där orkanen Melissa dragit fram. Bild: Lehtikuva/AFP/Ricardo Makyn
Det allt varmare havsvattnet är också förklaringen till att orkanerna får flera andra oroväckande egenskaper:
Rapid intensification: att de snabbt går från relativt harmlösa vädersystem till superorkaner, vilket gör dem svårare att skydda sig mot. Ett tydligt exempel på det inträffade förra året, när den katastrofala orkanen Helene drog in över USA.
Poleward shift: forskning visar att orkanerna har börjat slå till längre norrut i områden där människor och samhällen inte är rustade för den typen av oväder. Helene, som orsakade förödelse hela vägen upp till North Carolinas bergslandskap, är ett exempel på även denna trend.
Mer nederbörd: Det är inte vindstyrkan som är värst med orkaner, det är de oerhörda nederbördsmängderna – som också ökar som en följd av människans utsläpp. De tycks dessutom röra sig långsammare över land, vilket gör att mer nederbörd hamnar på samma plats. Det var extrem nederbörd i kombination med en stormflod som gjorde en annan monsterorkan, Katrina som slog till mot New Orleans 2005, så dödlig.
Skribenten är krönikör på Dagens Nyheter.