Pajuluoma vägrar avgå nu: "Hör inte till min natur"
Ari-Pekka Pajuluoma berättar att Sport gjort viktiga framsteg i lagbygget för nästa säsong. Arkivbild. Bild: Mikael Nybacka
Många är de som vill se Ari-Pekka Pajuluoma sparkas eller avgå. Vi träffar sportchefen för att prata om vad som gått snett för Sport och hur han svarar på kritiken, och lär oss bland annat att nästa chefstränare är klar.
Med en vichyflaska i handen och luren tryckt mot örat kommer Ari-Pekka Pajuluoma hastande in på Sports kontor. Sportchefen avslutar samtalet, tittar ner på telefonen och utbrister:
– Det ringer i den här precis hela tiden.
Det är dagen efter att Jussi Tapio gjort sin första match som Sports chefstränare. Det efter att säsongens andra tränarbyte inneburit att Doug Shedden lämnar Vasa.
Matchen blev en dyster historia. Pelicans vann med 0–4.
– Förväntningarna var höga och jag hoppades på att förändringen vi gjorde skulle föra med sig nya vindar och ny energi. Men det som i stället sken igenom, och som jag också pratat med spelarna om, är att laget befinner sig i ett tufft läge rent mentalt, säger Pajuluoma.
– Det är ilska, det är skam och det är allt möjligt på känsloskalan. Det syns att laget kört fast och när det är mycket negativt omkring påverkar det också spelarna, vilket är trist. Vi försöker ju skapa en trygg omgivning i ishallen där alla ska kunna prestera på topp.
Sport har hamnat i en situation som inte har några enkla lösningar, ingen knapp att trycka på. Pajuluoma pratar om att få in laget på rätt spår igen, om att hitta modet och passionen i spelet.
– Varje enskild spelare gör garanterat sitt bästa, det är inte där det brister för tillfället.
Hela hösten har varit tung. Vilka orsaker ser du till det?
– Ser man på den stora bilden har vi haft det svårt från början. Vi har inte lyckats ta två segrar i rad i något skede och det har burit emot med resultaten.
– Vi gjorde en del ändringar i truppen och man kan alltid fundera på om vi tänkte rätt och om spelarna presterat tillräckligt bra. Jag tycker att vi hade en bra period då vi var på rätt väg, men så blev det besvärligt då Ludvig Larsson skadade sig.
Larssons skada ledde till att laget blev för tunt på centerlinjen.
– Vi hittade ingen ersättare till honom. Och det har vi ju inte gjort ännu heller. Då vi visste att han blir borta länge började vi jaga en spelare som klart och tydligt skulle förstärka laget. Det har funnits alternativ, men inte tillräckligt bra sådana.
Att målvakten Miroslav Svoboda också råkade ut för en skada innebar mer arbete för sportchefen.
– Samtidigt blev det allt tyngre för laget och pressen på att plocka poäng växte hela tiden.
I oktober föll bilan och Juuso Hahl fick ge plats åt Doug Shedden.
– Nu när vi kan vara efterkloka är det bara att konstatera att det inte blev bättre av det, säger Pajuluoma.
Handlar det om att spelare underpresterat eller att laget helt enkelt inte räcker till?
– Jag tänker under inga omständigheter börja kasta enskilda spelare under bussen. Men svaret på frågan är att det säkert varit både och.
– Jag tycker att vi har bra spelare. Tillräckligt bra spelare för den här serien. Inte så att vi konkurrerar om mästerskapet, men för att ha en realistisk chans att klara oss.
Pajuluoma pratar om summan av många olika saker och en snöboll som börjat rulla åt fel håll, och som man inte fått stopp på.
Det har förekommit mycket kritik mot de mer erfarna, ledande spelarna i laget. Vad tänker du om det?
– Ser man rakt av på spelet och prestationerna i matcherna så förstår jag kritiken.
– Men om vi tar vår lagkapten Miika Koivisto som exempel så vet jag att han bär på en enorm ansvarskänsla för fostrarklubben och hemstaden. Det som sker nu är garanterat en stor belastning för honom. Jag försöker personligen stötta honom och påminna honom om att han inte ska gräma sig över resultaten. Det är inte hans ansvar att göra det utan han ska fokusera på sina prestationer på isen.
Pajuluoma påpekar också den rutinerade svenska trion Simon Hjalmarsson, Johan Sundström och Sebastian Stålberg bar laget i början av säsongen.
– De gjorde det på ett suveränt sätt. Så där kan man inte prata om bristande ledarskap trots att det varit trögare på sistone.
Kraftig kritik har riktats även mot den sportsliga ledningen. Det är många som tycker att Ari-Pekka Pajuluoma ska sparkas eller avgå självmant.
Vad har du för budskap åt dem som tänker så?
– Det här som vi sysslar med väcker känslor och var och en har rätt till sin åsikt. I viss mån förstår jag kritiken. Jag bär ett stort ansvar för representationslagets resultat och nu har det utan tvekan sett dålig ut, säger Pajuluoma.
– Men jag är också av den åsikten att min uppgift inte är att ge upp och sticka i väg. Jag är redo att göra mitt bästa varje dag och är det så att budet kommer någon dag att det inte räcker och jag får vara god och avlägsna mig, då gör jag det.
Pajuluoma konstaterar att det stormar rejält för tillfället och medger att misstag gjorts.
– Men det hör inte till min natur att hoppa av och vifta med vita flaggan. Samtidigt bär jag som sagt ansvar för resultaten och styrelsen och vd:n har säkert funderat på hurdant mitt öde ska bli. Jag jobbar på och förhoppningsvis gör jag det länge ännu.
Så du är inte orolig för ditt jobb?
– Jag har jobbat så pass länge i den här branschen att jag vet att det inte lönar sig att börja oroa sig. Gör jag det så blir jag handlingsförlamad, får inte något gjort och börjar se spöken här och där.
– Jag vet exakt och precis hurdant läget är för tillfället i den här stan och kring klubben, och jag kan säga att jag inte njuter av det eller av hur det får mig att må. Men orolig är jag inte. Det hör till branschen att gubbarna byts ut om saker och ting inte fungerar, och den risken har jag valt att ta. Jag har jobbat med ishockey i tretton år, fått sparken två gånger och lärt mig att man inte får vara rädd för det.
Hur fungerar ditt samarbete med styrelsen?
– Styrelsen kallar in mig till möte när de upplever att de behöver information. Det är helt rimligt och välbehövligt. Vd:n är nog den viktigaste länken i förhållande till styrelsen med tanke på den operativa verksamheten och jag diskuterar dagligen med Jonne Kemppainen.
Hur aktivt är styrelsen med gällande de sportsliga sakerna. Och varifrån kom initiativet att värva Shedden?
– Det är styrelsen som har sista ordet och välsignar besluten. Vi har ett bra samarbete och det gäller även exemplet du nämner.
Varför skedde det första tränarbytet just då det skedde?
– Vi tänkte att vi behöver agera innan det är för sent. Det är nog det enda jag vill säga om det där, att vi kom fram till att vi behövde göra något innan tåget går.
Varför föll valet på Shedden?
– Hur marknaden ser ut påverkar valen man gör, och vi var ute efter en stark ledarfigur som det skulle vara lätt för spelarna att börja om med.
Fanns det andra alternativ?
– Det fanns det nog.
Varför misslyckades Shedden?
– Det är en bra fråga. Jag har inte hunnit analysera det tillräckligt, men det märktes att tränarbytet kom som någon typ av chock eller överraskning för laget. I alla fall har spelarna sagt åt mig att de blev överrumplade och var och en hanterar sådant på olika sätt.
– Den där snöbollen började rulla ännu mer åt fel håll, men varför det blev så är svårt att säga. Säkert tränade laget lite hårdare och det blev ändringar i spelsystemet. Och hakar spelare upp sig och funderar för mycket går allting saktare, samtidigt som det kan bli en osäkerhet.
Det är bråda tider för Ari-Pekka Pajuluoma. Efter att FM-ligans bolagsstämma tagit sina beslut i slutet av november pågår en kapprustning inför nästa säsong – övergångssäsongen som avgör vem som spelar på övre och nedre nivå i nya FM-ligan 2027–2028. Klarar man topp tolv nästa säsong sitter man säkert och spelar slutspel. Placerar man sig 13–16 gör man upp om de två sista platserna till finrummet.
Pajuluoma berättar att planerna på en helt ny liga som uppdagades tidigare på hösten, och sedan begravdes till följd av FM-ligans reformer, rörde till det rejält.
– Spelarmarknaden stannade av i en och en halv månad. När ligan sedan tog sina beslut öppnade marknaden upp sig igen och det blev lite av en flaskhals där.
Eftersom trycket är hårt på att prestera nästa säsong höjs konkurrensen om spelarna, och därmed höjs även spelarnas löner.
– Det gäller särskilt de inhemska spelarna. Vi jobbar hårt på att bygga vårt lag för nästa säsong, och någon panik är det inte med det. Vi kan inte börja jaga spelare hur som helst och betala hur mycket som helst för dem.
– Sedan har vi den svenska marknaden som öppnas nu och den nordamerikanska marknaden som öppnas senare, så vi får se. Vi får helt säkert ihop ett bra lag till nästa säsong, men det finns bitar som saknas ännu.
Sport har lyckats bra med värvningarna från Sverige. Och fler sådana lär det bli.
– Vi sonderar all terräng som finns. Vi har hittat bra spelare från Sverige och det kommer vi säkert att göra i fortsättningen också. Och det har fallit sig naturligt då de svenska spelarna har det bra här. De trivs och de klarar sig på svenska på stan, säger Pajuluoma.
Han berättar att ett flertal nya spelare är klara och att tränarteamet också tar form. I samband med att Jussi Tapio tog över efter Doug Shedden stod det klart att Tapio finns med i tränarteamet även nästa säsong. Och Pajuluoma bekräftar att Sport även har gjort klart med en chefstränare.
Uppgifter som cirkulerat under hösten har gjort gällande att det är tidigare Kärpät-tränaren och nuvarande U20-förbundskaptenen Lauri Mikkola som tar över rodret till nästa säsong.
Är det Mikkola som tar över?
– Det kommenterar jag inte, säger Pajuluoma.
Kan du säga något om hur spelarbudgeten sist och slutligen kommer att se ut för nästa säsong?
– Nej, det är styrelsen och vd:n som kommenterar sådant. Och det är säkert något man jobbar på. Jag har fått en budget som jag jobbar enligt för tillfället. Sedan får vi se om det blir ändringar.
Kommer ni att börja släppa spelare om kräftgången fortsätter den här säsongen?
– Det är säkert en diskussion som pågår i styrelsen, det vill säga hur vi tryggar nästa säsong om publikmängden sjunker nu. Spelarförsäljning är helt säkert ett alternativ som finns på bordet, men om det blir sådana kan jag inte svara på.
Pajuluoma betonar att Sport behöver blicka framåt med en realistisk plan.
– Vi kan inte sätta av i full galopp och tänka att allt är över om vi inte är topp fjorton nästa säsong.
– Det är ytterst exceptionellt att tjugo procent av lagen petas ner i en nedre serie. Det finns också stora frågetecken kring mängden matcher och om serien blir jämnbördig så till vida att alla möter varandra lika många gånger.
Hur ligan spelas i praktiken nästa säsong påverkar lagbyggena. Pajuluoma säger att ett möjligt scenario är att det blir 68 matcher i grundserien.
– Då blir det tre matcher varje vecka. Inte fullt ut, men i stora drag. Och då behöver man ha ett lag som klarar av det, och klarar av back to back-matcher. För skaderisken blir stor med den belastningen.
– Vi kommer inte att ha sex kedjor att rulla på, men vi behöver kunna lappa hålen när det blir skador. Sådant sitter jag och funderar på. Och jag tror att vi har alla chanser att klara oss.
Hur passar "Egna pojkar till ligan"-visionen in i den här helheten?
– Det är något som även styrelsen frågat av mig, och som jag ser det ska det gå att fortsätta på den banan.
– Det vi sökt med "Egna pojkar till ligan" är att U20-laget ska fostra spelare till vårt ligalag. Ser vi på laget i dagsläget har vi Oskari Hult och Matti Härmä som kommit in den vägen, och dessutom Eetu Levänen som klivit in efter sin sejour i Mestis.
Att lyfta upp en eller två spelare per säsong från U20-laget är det realistiska, enligt Pajuluoma. Och han säger att det finns bra spelare där.
– Framför allt bra backar. De är inte redo för ligan nästa säsong, men de är på gång. Sedan har vi spelare som Tim Ekman och Elias Mourujärvi som säkert kommer att slåss om speltid i ligan. Och då handlar det om att man måste vara tillräckligt bra.