Paasikivi om Grönland: "Verkligheten en annan än medias krigsrubriker"

Militärexperten Joakim Paasikivi tror att risken för att USA invaderar Grönland är låg. Bild: Matias Risikko/Getty Images

Trump-administrationens utspel om Grönland har väckt oro för Europas säkerhet. Militärexpert Joakim Paasikivi ser låg risk för konflikt, men varnar för de ideologiska krafter som driver på retoriken i Washington.

Det amerikanska tonläget är högt. Trump-administrationen slår på stora trumman när den hävdar att Grönland egentligen borde vara amerikanskt och inte danskt. Trump och hans anhängares utspel har utlöst en kris i Europa.

Militärexperten Joakim Paasikivi har svårt att tro att USA på allvar kommer att invadera Grönland, men varnar för de ideologiska krafter som driver på inom den amerikanska administrationen.

Enligt Trumps tidigare säkerhetsrådgivare John Bolton finns det krafter i administrationen som vill bryta med Nato och erövra Grönland. Inom administrationen talas det om att få ”two for one”. Det är något man behöver ta på allvar, säger Joakim Paasikivi.

Skulle det gå så långt att Trump inleder en militär insats mot Grönland finns försvarsalliansen Nato inte längre.

– Men jag tror att risken är låg för det, förklarar Paasikivi.

Trumps motiv och motståndet i kongressen

Paasikivi ser två drivkrafter bakom Trumps agerande: presidentens personliga världsbild och ideologernas agenda.

– Trump ser världen genom fastighetsaffärer. För honom är Grönland ett objekt att göra en affär med.

De ideologer som står nära Trump, som Stephen Miller och JD Vance, vill förändra världen. Enligt Paasikivi uppskattar de inte Europa. Om de menar allvar med att USA borde lämna Nato är svårt att veta.

Skulle Trump vilja lämna alliansen är det inte så enkelt. Kongressen har tidigare ”Trump-säkrat” medlemskapet genom att stifta lagar som kräver ett kongressbeslut för utträde.

– Det Trump skulle kunna göra är att följa den franska lösningen, där man 1964 slutade samarbeta militärt fram till 2000-talet.

Trumps ambitioner kring Grönland har mött motstånd i både senaten och representanthuset. Ledamöter har klargjort att om militären skulle få order att invadera Grönland utan kongressens stöd är ordern illegal och ska vägras.

Bild: Kati Hiekkanen

Amerikansk närvaro på Grönland

Under kalla kriget hade USA omkring 10 000 soldater stationerade på Grönland. I dag finns det bara cirka 200 amerikanska soldater kvar på ön. Paasikivi påpekar att det visar hur strategiskt viktig Grönland har varit och fortfarande är för amerikanska intressen.

– Grönlands strategiska vikt för USA är obestridlig. Det är bara att titta på geografin.

Det handlar både om naturtillgångar, handelsrutter och förvarning. Militära och kommersiella intressen sammanfaller på Grönland och i Arktis.

– Det är ett stort friktionsområde och möjligen ett kommande konfliktområde.

Områdets attraktionskraft märks redan, till exempel genom att antalet amerikanska övningar har ökat, bland annat i Finland. Paasikivi säger att dessa övningar kan vara både bilaterala och en del av Nato, men att effekten blir densamma.

– Amerikanska trupper är här och det gör oss säkrare.

Den grönländska flaggan (Erfalasorput) vajar på taket till Tivolislottet i Köpenhamn. Bild: AFP / Ida Marie Odgaard

Dialog som lösning

Som en möjlig lösning på situationen föreslår Paasikivi att USA borde inleda en dialog med Danmark om Grönlands framtid, snarare än att gå vidare med hot eller ensidiga utspel. Han menar att öppen kommunikation och samarbete är avgörande för att undvika eskalering och hitta gemensamma vägar framåt.

– Om USA vill ha ett större inflytande över säkerheten på Grönland borde de prata med danskarna i stället för att hota. Det finns ju både gamla och nya amerikanska baser på Grönland. Baserna och militärsamarbetet har fungerat genom dialog tidigare.

Även om retoriken är aggressiv menar Paasikivi att man inte behöver frukta att Nato ska spricka i närtid. För tillfället pågår en stor Nato-övning i Östersjön. Det visar att Amerika vill samarbeta med Europa ännu.

– Det som händer i verkligheten är inte samma sak som står med krigsrubriker i tidningarna.

Vägen framåt för Europa är sammanhållning på kontinenten.

– Mycket hänger nu på den europeiska sammanhållningen. Det går åt rätt håll, men det finns saker att förbättra ännu.