Ögonimplantat gav blinda synen tillbaka – kan läsa igen

Sheila Irvine är en av deltagarna i studien. Hon klassas i dag som blind, men tack vare det nya ögonimplantatet kan hon läsa samtliga rader på en optikers syntavla. Bild: Moorfields Eye Hospital

Sjukdomen som är den vanligaste orsaken till att äldre blir blinda har hittills saknat behandling. Men nu har forskare visat att patienter kan få synen tillbaka med hjälp av ett inopererat chipp och ett par smarta glasögon. – För några år sedan hade det här varit science fiction, säger ögonläkaren Rafi Sheikh som inte deltagit i studien.

Brittiska Sheila Irvine, 70 år, började gradvis tappa synen för många år sedan till följd av åldersförändringar i gula fläcken. Det är som att hon har två svarta cirklar mitt i synfältet som blockerar allt hon riktar blicken mot, hon ser bara saker ur ögonvrån och klassas sedan länge som blind.

Sjukdomen som hon lider av är den vanligaste orsaken till synnedsättning hos äldre, den drabbar miljontals människor världen över. Och den har inte gått att behandla – förrän nu.

– Jag hade kunnat börja gråta. Jag har inte kunnat se bokstäver på så länge, och så såg jag orden. Det var överväldigande, säger Sheila Irvine i en intervju med BBC.

Hon är en av 38 patienter som ingått i en klinisk studie av ett nytt ögonimplantat. Ett mikroskopiskt chipp som opereras in i ögat och ger ett slags synintryck. Resultatet av studien har publicerats i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften The New England Journal of Medicine.

– Den här studien bryter ny mark. Det här implantatet kan förbättra situationen för en grupp människor som har en sjukdom som vi tidigare inte haft någon som helst behandling för, säger Rafi Sheikh som är docent i oftalmologi vid Lunds universitet och överläkare på ögonkliniken på Skånes universitetssjukhus – och som inte varit delaktig i studien.

Varje år drabbas tusentals av sjukdomen, som också kallas för åldersrelaterad maculadegeneration, AMD, och kan ge upphov till mycket kraftiga synnedsättningar.

Sjukdomen får fotoreceptorer i ögat att dö vilket skapar svarta fläckar i det centrala synfältet, men den perifera synen påverkas inte.

Det finns två varianter av sjukdomen, en våt och en torr form. Ungefär fyra av fem drabbas av den torra formen, och där finns i dagsläget ingen behandling för att återställa den del av synfältet som gått förlorat.

Sheila Irvines nya syn ger bara en svartvit bild av verkligheten, och synfältet är snävt och lågupplöst. Men för någon som varit praktiskt taget blind under många år är det en stor omställning.

Hon har alltid varit en bokmal, men inte kunnat läsa på åratal. I dag kan hon inte bara det, utan löser dessutom korsord och sudoku, berättar hon i intervjun med BBC.

– I'm one happy bunny, säger hon och formligen lyser upp.

Ögonimplantatet mäter två gånger två millimeter och är tunt som ett hårstrå. Bild: Science Corporation

För att se behöver hon ta på sig ett par specialutformade glasögon med små inbyggda kameror. Videon från kamerorna skickas till en liten datorenhet som omvandlar dem till infrarött ljus.

Ljuset skjuter glasögonen in i det lilla chippet som sitter fastopererat vid synnerven längst bak i ögat. Chippet mäter bara två gånger två millimeter, är tunt som ett hårstrå och har ett slags ”solpaneler” som använder det infraröda ljuset som energikälla.

Sedan skickar chippet signalerna från glasögonen vidare till hjärnan med hjälp av synnerven, och ger Sheila Irvine och de andra deltagarna ett slags synintryck. För att förbättra möjligheterna att läsa har forskarna dessutom byggt in funktioner i glasögonen för att kunna zooma in på texten och för att ändra kontrasterna i bilden.

Resultatet av studien beskrivs som en stor framgång. Av de 32 deltagare som deltog i slututvärderingen som genomfördes efter ett år kunde 27 personer läsa tack vare implantatet.

På en vanlig syntavla, en sån som finns hos optikerna, kunde patienterna i genomsnitt läsa bokstäverna på fem rader fler än innan de fick implantatet.

Deltagarna bär ett par glasögon som filmar omgivningen. I den tillhörande datorenheten omkodas videorna till infrarött ljus som glasögonen skjuter in till chippet som är inopererat i ögat. Bild: Science Corporation

Det är en förändring som motsvarar att gå från att vara i princip blind till att ha en syn god nog för ta körkort (även om det inte är aktuellt för studiedeltagarna, inte minst med tanke på glasögonens mycket snäva synfält). Och för några enstaka har förändringarna varit betydligt bättre än så. Sheila Irvine uppges kunna läsa till och med de nedersta raderna på syntavlan.
– Det här är något som ligger i absolut framkant, det är precis den här typen av lösningar vi hoppats på. Och då ska man komma ihåg att det här är en teknik som är i sin linda, det är väldigt lovande att redan det första utfallet är så här bra, säger Rafi Sheikh men tillägger att det nu också är viktigt att ta reda på hur implantaten fungerar över längre tid.

Implantatet, som kallas PRIMA, är resultatet av över 20 års arbete som i dag involverar en stor grupp forskare vid flera europeiska och amerikanska universitet. De planerar att vidareutveckla tekniken så att patienter kan se först i gråskala och på sikt kanske även i färg.

Dessutom har en version av chippet som ger högre bildupplösning redan gett lovande resultat i djurstudier.

Själva tekniken ägs av det amerikanska bolaget Science Corporation, som uppger i ett pressmeddelande att det med stöd av den kliniska studien sökt tillstånd att använda behandlingen inom vården i både EU och i USA. Förhoppningen är att få ett godkännande redan under nästa år.

Så gick studien till

• Forskargruppen bakom studien rekryterade 38 personer över 60 år som deltagare. Samtliga hade mycket kraftiga åldersrelaterade synnedsättningar på åtminstone det ena ögat.
• Deltagarna fick genomgå en operation där implantatet fästes på ögats synnerv. Efter fyra till fem veckor fick de börja testa implantatet ihop med de tillhörande glasögonen. Det tog i regel flera månader av träning för att lära sig att hantera implantatet.
• 19 av deltagarna fick komplikationer efter operationen, vilket inte är helt ovanligt vid ögonkirurgi. 95 procent av komplikationerna löste sig inom två månader.
• Efter ett år gjordes en slututvärdering där 32 av de 38 deltagarna deltog. Under året som gått hade tre personer avlidit (av orsaker som inte går att koppla till studien), två kunde inte delta och en hade valt att hoppa av.
• Källa: The New England Journal of Medicine