Nu blir det enklare att ge gåvor – skattefri summa höjs kraftigt

Sofia Backlund-Malakouti driver SBM juridisk byrå i Vasa och är specialiserad på familje- och arvsrätt, förmögenhetsrätt samt civilrätt. Bild: Ida Erikson

Vid årsskiftet förändras arvs- och gåvobeskattningen. Juristen Sofia Backlund-Malakouti förklarar vad som förändras.

Nästa år lindras arvs- och gåvoskatten. Juristen Sofia Backlund-Malakouti berättar att den största förändringen är att gränsen för när arvsskatt bör betalas höjs från 20 000 till 30 000 euro.

En annan förändring gäller hur stora gåvor som får ges utan att mottagaren behöver betala gåvoskatt.

– Tidigare har det varit så att man under en period på tre år fått ge upp till 5 000 euro skattefritt, men nu höjs summan till 7 500 euro, säger Backlund-Malakouti.

Ytterligare en förändring är att skattefriheten för normalt bohag höjs från 4 000 till 7 500 euro. Dessutom sjunker räntan på arvsskatten för den som väljer delbetalningar i stället för att betala hela summan på en gång. Från och med årsskiftet är räntan den referensränta som Finlands Bank fastställer förhöjd med två procentenheter, i stället för med 3,5 procentenheter.

– Det är en jättebra förändring om man inte har möjlighet att betala arvsskatten direkt.

Har du fått många frågor om de kommande förändringarna?

– Det känns som om många inte vet att arvs- och gåvoskatten förändras. Vissa kunder är förstås väl medvetna och tänker på att flytta planerade gåvor till nästa år.

Juristen Sofia Backlund-Malakouti anser att den nya arvs- och gåvobeskattningen är ett steg i rätt riktning. Bild: Ida Erikson

Vem ärver vem?

• När en person dör övergår egendomen till en ny ägare genom antingen arv eller testamente.
• Om den avlidne är gift får makan eller maken hälften av de gemensamma tillgångarna, makarnas giftorättsunderkastade tillgångar, genom den så kallade giftorätten. Den är i kraft om den inte uteslutits genom ett äktenskapsförord, ett testamente eller ett gåvobrev.
• Därefter delas resten av tillgångarna mellan den avlidnes barn, bröstarvingarna. Om något av den avlidnes barn har dött, överförs arvedelen till det avlidna barnets barn.
• Om bröstarvingar inte finns ärver makan eller maken egendomen – om hen uttryckligen inte har åsidosatts genom ett testamente.
• Om den avlidne varken var gift eller har barn är det föräldrarna som ärver. Vardera förälder får då hälften av arvet. Om en förälder har avlidit, överförs hens andel till eventuella syskon eller syskonbarn. Nästa i arvsordningen är mor- och farföräldrar och deras bröstarvingar, det vill säga den avlidnes mor- eller farbröder eller mostrar och fastrar – men inte deras barn.
• Andra än de som nämns i arvsordningen har rätt till ett arv endast om de nämns i ett testamente.
• Om den avlidne inte har släktingar som kan ärva enligt arvsordningen, och om inga andra personer nämns i testamentet, tillfaller egendomen staten.
• Källa: Suomi.fi

Mångårig diskussion

Arvs- och gåvobeskattningen har diskuterats i många år och många anser att den kommande förändringen är ett steg i rätt riktning – så också Backlund-Malakouti.

– Jag tycker att det är ett steg i rätt riktning. Det finns ändå saker som kunde bli bättre, särskilt för dem som ärver fast egendom. Om man till exempel ärver föräldrarnas hus kan det bli jätteproblematiskt att betala arvsskatten. Man kan till exempel bli tvungen att sälja egendomen eller ta ett lån för att kunna betala arvsskatten. Det kan kännas orättvist med tanke på att det handlar om egendom som arvlåtaren redan har betalat någon form av skatt på.

Många tittar gärna västerut när arvs- och gåvoskatten kommer på tal.

– Sverige har ingen arvs- eller gåvoskatt alls.

Sverige slopade arvs- och gåvoskatten 2005. Den här modellen förespråkas även av politiska partier i Finland, exempelvis av Samlingspartiet, Sannfinländarna och Svenska folkpartiet.

Finns det något särskilt man behöver tänka på nu när arvs- och gåvoskatten förändras?

– Det skulle vara bra att kolla testamenten som redan har gjorts. Det är ganska vanligt att testamentera exempelvis 19 999 euro till barn och barnbarn eftersom det har varit skattefritt upp till 20 000 euro, men nu när gränsen höjs kan det vara bra att fundera på om man vill höja beloppet, säger Backlund-Malakouti.

Många missuppfattningar

När det gäller arv i allmänhet har Backlund-Malakouti upptäckt att det finns flera vanliga missuppfattningar.

– Den vanligaste missuppfattningen är att makarna tror att de äger allting tillsammans på grund av giftorätten, men det stämmer inte. Man äger enligt namnprincipen.

Namnprincipen betyder att var och en äger det man betalat för och det man hos myndigheter är registrerad ägare till, exempelvis hus och bil. Samma gäller skulder.

Om ens maka eller make avlider räknas bägges tillgångar ihop. Enligt giftorätten har änkan eller änklingen rätt till hälften av tillgångarna och till en eventuell utjämning om den avlidne hade större tillgångar än änkan eller änklingen.

– En annan vanlig missuppfattning är att makarna tror att de ärver varandra. Det gör de inte om paret har barn, då är det barnen som ärver. Därför är det bra att gå igenom vem som äger vad så att man vet hur det verkligen ligger till på förhand. Då kan man skriva in i testamentet vad man vill att makan eller maken ska ärva. Många förstår inte att giftorätt är en sak och att arvsrätt är något helt annat.

De flesta som vill diskutera arv och testamenten med Backlund-Malakouti hör till den äldre generationen. Hon berättar att ett vanligt scenario är att människor tar kontakt då en anhörig eller vän avlidit och då de noterat att avsaknaden av ett testamente orsakat bekymmer för de efterlevande.

– Det är vanligt att man vaknar då, men ju förr man tänker på de här sakerna desto bättre. Det är bra att skriva ett testamente fast man är ung. Vad som helst kan hända, till exempel en olycka, och då är det bra om man på förhand skrivit ett testamente och kan skydda den som blir kvar.

Sätt att undvika arvstvister

Enligt en undersökning som sammanställts av S-banken är det vanligt att arvstvister avgörs i domstol. I fjol avgjordes 1 695 arvstvister i tingsrätter runt om i Finland. I Österbotten avgjordes 57 arvstvister i tingsrätten.

– Det är vanligt att det är mycket hyschhysch kring testamenten och att föräldrarna inte berättar för barnen om vad de skriver i testamentet. Jag brukar alltid säga åt mina kunder att det bästa sättet för att undvika missförstånd, bråk och stridigheter är att inkludera alla parter när testamentet skrivs och att tillsammans fundera på hur man vill göra. Annars uppstår det lätt missförstånd.

Samtliga förändringar träder i kraft den 1 januari 2026.