Nu är det 40-åringarna som drar in pengarna
Det har skett en förskjutning från äldre till yngre när det gäller vilken åldersgrupp som har störst inkomst i Finland. Bild: 123rf.com, Kati Hiekkanen
Gruppen med de största inkomsterna är inte längre "fem före pension". Det har skett en föryngring de senaste tio åren.
Åldersgruppen 40–49 år hade störst inkomster förra året, sammanlagt 37,8 miljarder euro. 50–59-åringarna låg tvåa med 35,4 miljarder euro.
För tio år sedan var det omvänt. Då hade 50-plussarna högre inkomster än 40-plussarna.
När det gäller löneinkomster tjänade 40-åringarna mest 2024. Men när det gäller kapitalinkomster drog både 50–59-åringar, 60–69-åringar och 70–79-åringar in mer pengar. Också här syns en förskjutning mot en yngre åldersgrupp. År 2014 var det 60–69-åringarna som hade högst kapitalinkomster.
Det här visar Skatteförvaltningens statistik över privatpersoners inkomstskatt 2024.
"För åldersgruppernas del är det värt att notera att andelen löneinkomster för 60–69-åringar har ökat på tio år. Det berättar å ena sidan om att pensionsåldern har stigit men å andra sidan också om att allt fler pensionerade arbetar", säger överinspektör Matti Luokkanen från Skatteförvaltningen i ett pressmeddelande.
Vi blir äldre och vi jobbar högre upp i åldrarna. Det fanns klart fler 70-åriga inkomsttagare 2024 än för tio år sedan.

Bild: Kati Hiekkanen
Klyfta mellan könen
Kvinnornas medianlön var 32 291 euro per år och männens var 37 723 euro 2024. Skillnaden är lika stor som den var 2014.
På tio år har kvinnornas löneinkomster växt med fyra procentenheter mer än männens. Men i euro är tillväxten under samma period 2,3 miljarder större för männen än för kvinnorna.
Det här beror på startnivån, det vill säga att kvinnor sedan tidigare haft en lägre lön än männen.
Det som inte syns i skattestatistiken är deltidsjobb.
"Deltidsarbete är vanligare bland kvinnor, vilket också bidrar till en lägre median än för män", säger Luokkanen.

Bild: Kati Hiekkanen
När det gäller kapitalinkomster är klyftan ännu större. Förra året fick männen 71,7 procent och kvinnorna 28,3 procent av kapitalinkomsterna. Här har männens andel ökat på många områden de senaste tio åren.
"Sett till beloppet är männens andel av dessa kapitalinkomster ännu större än sett till antal. Det berättar om att de genomsnittliga kapitalinkomsterna för män är större än för kvinnor", säger Luokkanen.
Klyftan är minst när det gäller hyresintäkter. Antalet kvinnor som får hyresinkomster är nästan lika många som männen, men i euro står kvinnornas hyresinkomster bara för cirka 40 procent.
Förra året fick 369 000 personer beskattningsbara hyresintäkter. Medianen för hyresinkomsterna var 3 052 euro och medelvärdet 5 339 euro.
Virtuella valutor ger vinst
Cirka 13 000 personer har deklarerat inkomster från virtuella valutor 2024. De har rapporterat överlåtelsevinster på totalt 260 miljoner euro. Det är en ökning med 300 procent från 2023. Här talar vi alltså inte längre om en tioårsperiod.
Dessutom finns det ett mörkertal.
"En stor del av överlåtelsevinsterna av virtuella valutor beskattas i ändringsbeskattningen. Detta innebär antingen att inkomsttagarna deklarerar överlåtelsevinsterna till Skatteförvaltningen först i efterhand eller att Skatteförvaltningen i sin skattekontroll upptäcker sådana inkomster som inte har deklarerats. I verkligheten finns det alltså mer inkomster av virtuella valutor än i den nu publicerade statistiken", säger Luokkanen.