Många studerande saknar framtidstro – "Jag vet många som kanske inte kommer försöka få barn"

Lina Björkman och Elsa Storm studerar till hälsovårdare. De säger att deras generation funderar mycket på framtiden. De är oroliga, men framtidstron är positiv. Bild: Johannes Björkqvist

Enligt en undersökning av THL kämpar många studerande med att få ekonomin att gå ihop. Studerande i Vasa säger att de inte lever något lyxliv och att det finns en oro kring världsläget. Trots det har de en positiv framtidstro.

Enligt en färsk undersökning från THL kämpar allt fler universitets- och yrkeshögskolestuderande med att få ekonomin att gå ihop. Nästan var fjärde uppgav att de var rädda för att deras mat skulle ta slut på grund av brist på pengar.

En osäker försörjning var vanligare bland yrkeshögskolestuderande (24 procent) än universitetsstuderande (15 procent). Nästan var femte (18 procent) uppgav att de varit tvungna att avstå från att köpa läkemedel.

Elsa Storm och Lina Björkman studerar andra året till hälsovårdare på Novia i Vasa. De berättar att de ofta funderar på hur de ska klara sig.

– Jag har under hela studietiden arbetat inom hemvården, och gör skiften under veckosluten för annars skulle det inte fungera ekonomiskt. Jag är glad varje månad det går runt, men ofta tänker jag på hur jag ska klara mig månaden ut, säger Storm.

För Elsa Storm från Karperö går det mest pengar till hyra, bensin och mat. Hon prioriterar studieevenemang för att hon tycker om att träffa människor. Bild: Johannes Björkqvist

– Jag arbetar då och då på dagis i Replot och Norra Vallgrund. Men jag jobbar väldigt sällan, så jag lever i stort sett på de pengar jag fått under sommarjobbet, säger Björkman.

Vad studerande får i stöd varierar. Är du över 18 år, bor själv på hyra och inte har någon inkomst får du enligt FPAs räknare 279,38 euro i studiepenning och 312,9 euro i bostadsbidrag med en hyra på 600 euro i månaden. Har studerande tur hittar de en billig hyreslägenhet, men vi har tidigare rapporterat att rekordmånga studerande står i bostadskö hos Voas i Vasa.

En studerande kan därtill lyfta studielån. Om du är 18 år eller äldre är studielånet 850 euro i månaden. Det gör varken Storm eller Björkman.

– Jag och många av mina studiekompisar väljer att inte lyfta studielån. När jag är klar med mina studier vill jag fokusera på framtiden. Nu läser man att det är svårare att få lån. Jag lever fattigt nu för att inte tvingas fundera på att studielånet ska återbetalas i framtiden, säger Storm.

– Mina föräldrar sade åt mig att jag inte skulle lyfta studielån. De sade att ifall det krisar ska jag tala med dem. I våras ringde jag mamma när jag inte hade pengar till mat och bensin. Jag har tur som har en mamma och pappa som kan hjälpa mig, men jag vet att inte alla har den möjligheten, säger Björkman.

Lina Björkman från Björkö köper sällan nya kläder för hon tycker det är onödigt och dyrt. Hon sätter hellre tolv euro på ett studieevenemang. Bild: Johannes Björkqvist

Det finns en studielånskompensation som innebär att 40 procent av den summa som överskrider 2 500 euro betalas av FPA. För att FPA ska betala tillbaka krävs det att du avlägger din examen inom utsatt tid.

– Tänk om jag inte klarar av skolan eller blir sjuk, säger Björkman.

– Det finns inga garantier att jag ska bli klar inom utsatt tid, säger Storm.

Trots att det ibland är nästan tomt på kontot är de inte oroliga över att inte ha mat på bordet.

– Jag handlar mat en gång i månaden och planerar mina måltider. Jag lagar många matlådor och fryser in. På det sättet sparar jag mycket pengar. Utöver de stora utgifterna som hyra, bil och andra räkningar är maten något jag prioriterar, säger Storm.

– Jag brukar följa med när butiker har kampanjer och då köper jag mycket och lägger det i frysen. Jag tycker det är roligt att laga mat och gillar god mat. Men många studerande har inte möjlighet att hamstra och frysa in, eftersom de har små frysfack, säger Björkman.

Tuffaste perioden på kommande

När man studerar till hälsovårdare på Novia ingår flera praktikperioder. Storm och Björkman har det här studieåret praktik i sammanlagt tolv veckor.

– Jag kan inte arbeta under den perioden eftersom praktiken är som ett heltidsjobb. Det är tungt fysiskt och psykiskt. Man ska vara alert och optimistisk, visa framfötterna och lära sig massor. Efter ett praktikpass på åtta timmar orkar jag inte jobba mer, säger Storm.

Elsa Storm och Lina Björkman är oroliga över hur de ska få ekonomin att gå ihop under sina praktikperioder. Bild: Johannes Björkqvist

De är oroliga att allt fler väljer att inte studera.

– Att studera lockar inte eftersom man har så dålig ekonomi. Jag har en kompis som fick en studieplats, men valde att inte börja studera eftersom hen inte har råd, säger Storm.

– Jag känner en som tidigare arbetade som lastbilschaufför. När han började studera funderade han på hur han ska kunna leva efter att ha haft en hyfsat bra lön. Han valde att studera, eftersom han ville ha en utbildning och byta bana i livet. Men jag känner folk som tackat nej till sin studieplats eftersom ekonomin inte går ihop, säger Björkman.

Stöden täcker inte hyran

Två studerande som får det att gå runt ekonomiskt, eftersom de har möjlighet att arbeta på sidan av studierna, är Petter Biskop och Zacharias Rastas. De studerar till ingenjörer på Novia. I motsats till Björkman och Storm har bägge två lyft studielån. Trots detta har det under studietiden funnits perioder när pengarna börjat ta slut.

– Jag bor själv i en lägenhet och stöden från FPA täcker inte ens hyran. Jag har nog klarat mig men har tvingats budgetera. Jag tog studielån för att ha något att leva på, säger Zacharias.

– Det har ju inte varit roligt alla gånger. Speciellt när julen närmar sig och man vill köpa julklappar. Men på något sätt har jag alltid fått pengarna att räcka till. Jag har några gånger flyttat över pengar från mitt sparkonto för att låna av mig själv så att säga, säger Biskop.

Zacharias Rastas och Petter Biskop ser positivt på framtiden. Bild: Johannes Björkqvist

Att de kan arbeta på sidan av studierna har löst största delen av deras ekonomiska bekymmer.

– Krisar det kan jag skicka åt min chef och fråga om jag kan komma och arbeta, och oftast är det inga problem, säger Biskop.

Det finns ett stort utbud med restauranger i Vasa som erbjuder en subventionerad måltid till studerande. Det här är något som de uppskattat under studietiden.

– När det krisat har jag inte satt några extra pengar på mat. Då har middagen där hemma ibland varit makaroner med lite aromatsalt på, säger Biskop.

Evenemangen viktiga

Som för de flesta andra studerande går det mest pengar till hyran för Biskop och Rastas. De sätter också pengar på evenemang.

– Man kan inte bara studera hela tiden. Man måste även ha lite roligt, säger Biskop.

– Den sociala biten är viktigt för mig, så till evenemang har det gått mycket pengar under studietiden, säger Zacharias.

Zacharias Rastas från Jakobstad studerar till ingenjör inom maskin- och produktionsteknik. Han säger att om pengarna tar slut löser det sig nog på något sätt. Trots att det stundom har varit nästan tomt på kontot, har Rastas prioriterat studieevenemang. Bild: Johannes Björkqvist

Biskop tycker det är intressant att följa med debatten på sociala medier när det kommer till studerandes ekonomi.

– Det är alltid någon som skriver något om att hur studerande har råd och möjlighet att festa på en vardag fastän de har det så dåligt ställt. Men då har man missat poängen. Man lever definitivt inget lyxliv som studerande, men man klarar sig oftast. Men det är ju inget liv att bara sitta hemma heller, man blir deprimerad av det, säger Biskop.

– Jag kan säga att jag inte skulle ha orkat studera om det inte fanns föreningar som ordnade evenemang för studerande. Den sociala biten är viktig för mig. De flesta studerande behöver den. Dett hjälper många att det finns ett rikt studieliv i Vasa, säger Rastas.

Många studerande saknar framtidstro

I THL:s undersökning togs även framtidstro upp. I resultaten framkom att 16 procent av studerande saknar framtidstro. När ämnet kommer upp med Rastas och Biskop är de positiva.

– Jag ser positivt på framtiden. Det kommer att vara på raden för min egen del åtminstone, säger Biskop.

– Jag instämmer, säger Rastas.

Petter Biskop från Kronoby studerar till ingenjör inom el- och automationsteknik. För tillfället är hans ekonomi god eftersom han har möjlighet att arbeta vid sidan av studierna. Bild: Johannes Björkqvist

Björkman och Storm är inne på samma linje när det gäller framtidstron, men de har många bekanta som är oroliga.

– Det är klart man funderar på framtiden. Det är osäkert ekonomiskt, med alla krig som pågår och klimatet. Jag vet många som kanske inte kommer att försöka få barn eftersom framtiden är så osäker. Men personligen har jag framtidstro eftersom vår generation är framtiden och vi har bra insikt i vad vi har framför oss, säger Storm.

– Jag har aldrig tvekat på framtiden. Man får acceptera läget som det är när man blir klar med studierna, säger Björkman.

Bild: Kati Hiekkanen