Kvevlax Sparbanks vd Fredrik Björk är upprörd: "Struntprat att bankerna inte lånar ut pengar"

Fredrik Björk blir upprörd när han hör påståendet att bankerna inte lånar ut pengar. Bild: Arkiv/Simone Åbacka

Fredrik Björk, vd för Kvevlax Sparbank, är tydlig: Han har tröttnat på alla påståenden om att bankerna inte lånar ut pengar. Det stämmer inte, slår han fast.

Diskussionen har spårat ur, menar Fredrik Björk, vd för Kvevlax Sparbank.

Han konstaterar att det spekuleras flitigt vid kaffeborden om att bankerna inte längre lånar ut pengar, och att både Finansinspektionen och EU har skärpt lånevillkoren så mycket att bankerna stängt sina lånekranar.

– Under mina 30 år i bankvärlden har det nog aldrig pratats så mycket som nu om att bankerna inte beviljar lån. Varför skulle vi inte göra det? Det är ju vårt uppdrag. Självklart beviljar vi lån.

Björk berättar att Kvevlax Sparbank i år har ökat sin utlåning.

– Ser vi till antalet lån, alltså styckvis, har vi en ökning på 24,8 procent jämfört med i fjol. Volymen har ökat med 22,6 procent.

Han medger att det blivit svårare att få kontakt med sin bank, men avfärdar bestämt att bankerna medvetet skulle hålla igen på utlåningen.

– Bankerna har pengar och vill låna ut pengar. Olika banker har olika upplägg för tillgänglighet. Jag förstår att kunder kan bli irriterade när de måste ringa ett nationellt kundservicenummer och vänta på sin tur, eller när banken inte längre finns i gatuplan och man måste boka tid för att diskutera lån. Därför har vi valt att ha direktnummer till varje kundansvarig, vi har öppet under kontorstid och det går att komma in utan tidsbokning. Ändå får vi höra att det är svårt att nå oss.

Han berättar om en söndag då en kund ringde bara för att testa om någon svarade.

– Klart vi svarar, sa jag. Då var kunden nöjd och sa att han återkommer på måndag. Vi hinner förstås inte alltid svara direkt, men vi ringer tillbaka.

Om kundens säkerhet och betalningsförmåga inte räcker till är det inte bankens fel att låneansökan avslås, påpekar Fredrik Björk. Bild: Arkiv/Simone Åbacka

På frågan varför många tror att bankerna inte beviljar lån tror Björk att det handlar om att de som fått avslag berättar att det var banken som inte ville bevilja lånet.

Han förklarar att det kanske funnits en tid då bankerna inte granskade betalningsförmågan lika noga, men i dag måste man kunna betala både ränta och amortering för att få lån.

– Vi börjar alltid med personuppgifter och att titta på kundens betalningsförmåga, krediter och lån. För att få en bild av hur kunden använder sina pengar och om inkomsterna räcker till begär vi kontoutdrag för tre månader. Då ser vi om betalningsförmågan räcker, eller om kontot är tomt i slutet av varje månad. Om så är fallet finns det inte utrymme för ytterligare lån. Det borde alla inse, säger Björk.

En snabb kontroll i det så kallade "Positiva kreditupplysningsregistret", där privatpersoners krediter och inkomster finns samlade, visar vilka krediter kunden har.

– Det kan handla om studielån, kreditkort och olika konsumtionslån. Det är inte ovanligt att kunden inte har koll på hur stora summor som finns på kreditkort och konsumtionslån. Ha koll på din egen ekonomi innan du ansöker om lån. Det är mitt råd. Då blir det lättare att diskutera lån.

Han medger att det tidigare var lättare att bevilja lån när bankerna inte hade full insyn i kundernas ekonomiska situation.

– Nu ser vi allt. Ett nej betyder inte att kunden inte får lån. Bankens roll är att lösa problem. Kanske kan vi slå ihop krediter och kort och baka in dem i ett lån. Det finns lösningar, och oftast hittar vi en tillsammans med kunden.

Att det blir ett nej beror i de flesta fall på att kundens ekonomi inte är i balans eller att säkerheterna inte räcker.

– En vanlig orsak är att kunden vill bygga ett hus för 400 000 euro, men betalningsförmågan är för svag och säkerheterna räcker inte. Då är det inte bankens fel, utan kunden måste kanske tänka om och bygga eller köpa ett mindre hus.

Att det finns ett långt kundförhållande, kanske i generationer, spelar enligt Fredrik Björk ingen roll.

– Det är nuläget som gäller, den ekonomi kunden har just nu.

När det gäller säkerheter menar Björk att det är en missuppfattning att personborgen inte längre accepteras.

– Olika banker har olika principer, men vi säger inte nej till personborgen. I vissa fall kan det till och med vara bättre än en realsäkerhet som är svår att realisera. När vi beviljar lån till en bostad används bostaden ofta till 70 procent som säkerhet. Kunden bör helst ha sparat minst tio procent, och resterande 20 procent kan utgöras av personborgen eller annan godtagbar säkerhet.

Björk påpekar att säkerheters värde varierar, till exempel beroende på om en fastighet ligger på landsbygden eller i en stad.

– Vi har hört att kunder fått avslag för att deras säkerheter inte räckte. Är säkerheten en industrihall långt ute på landet är värdet helt annorlunda än om den ligger i ett etablerat industriområde nära en stad.

Fredrik Björk betonar att om inkomsterna inte täcker utgifterna blir det ett nej.

– Då kanske kunden säger att vi sa nej, men det som inte berättas är att lånet var för stort eller betalningsförmågan inte räckte. Då tycker vi det är orättvist att skulden läggs på banken.

Hans råd är att om det uppstår ekonomiska utmaningar, ta kontakt med banken direkt.

– Då brukar det gå att hitta en lösning.