Kenneth Myntti: Tiktok kan förändra världen – och spränga ditt hus i luften
Vårt beroende av sociala medier kan påverka maktförhållandena i världen. Hur ofta tänker vi på det medan vi surfar runt? Bild: 123rf
Algoritmer har blivit kraftfulla vapen i ett kognitivt krig som kan rubba maktbalansen i världen. Vi skrattar åt roliga videor på Tiktok – utan att reflektera över konsekvenserna.
Kan oskyldiga videor på sociala medier, som kinesiska Tiktok, rubba de ekonomiska och politiska maktförhållandena i världen?
Svaret är ett tvärsäkert ja. Det här gäller i synnerhet om data från sociala medier används av krigförande länder.
I april 2024 avslöjade en israelisk nätsajt att Israel hade använt data från sociala medier för att spåra upp 37 000 Hamas-soldater i Gaza. AI-programmet Lavender skannade 90 procent av Gaza-borna, vilket motsvarar ungefär en miljon människor.
Programmet var inställt på att identifiera soldater, var de bodde och hur de rörde sig. Det hittade 37 000 Hamas-knutna personer som alla skulle dödas i sina hem.
Massvis med oskyldiga människor omkom när husen bombades. Liknande system för att spåra och eliminera fiender finns redan i flera andra länder.
De flesta människor går i dag omkring med en GPS i fickan. Medan vi surfar på nätet lämnar vi spår som kan bli ödesdigra om de hamnar i fel händer.
"Om" är egentligen fel ord i och med att data från sociala medier också används som handelsvara. Det är mer regel än undantag att data hamnar i fel händer.
I den meningen är västliga teknologijättar inte bättre än kinesiska. I själva verket lever vi i dag i en skrupelfri övervakningskapitalism. Den berikar datajättar som Facebook och Google.
Problemet är att mycket av det här sker ovanför våra huvuden och utan vår vetskap. Så borde det inte få vara.
På Yle Arenan finns just nu en fransk dokumentär, "Kampen om data", som belyser fenomenet med utgångspunkt i världens idag mäktigaste app: Tiktok. Arbetet började anspråkslöst 2012 i regi av ett startup-bolag i Peking.
Bytedances grundare, 29-åriga Zhang Yiming hade reagerat på att allt färre passagerare i tunnelbanan läste papperstidning. Han märkte att det också hade skett en förändring i vilken typ av information människor föredrog.
Yiming bestämde sig 2012 för att kapa online-medierna. Han använde bland annat ett system för rekommendationer och lanserade Toutiao, en tjänst för dagens rubriker.
Plattformen erbjöd läsning samtidigt som den samlade in data om vilken typ av innehåll människor konsumerar.
Ju mer människor läste, desto bättre rekommendationer lyckades plattformen ge. Efter fyra månader fick Yiming in en hel miljon nya användare per dag.
Dokumentären "Kampen om data", som sändes i "Fjärrlinjen" i Finlands tv 1 förra veckan, ger bra bakgrundsinformation till den maktkamp som pågår stormakterna emellan just nu. Dokumentären kan ses på Yle arenan. Bild: Skärmdump
Toutiao blev snabbt Kinas populäraste nyhetsdelningssajt med 700 miljoner användare. 2017 lanserades Tiktok som bygger på exakt samma rekommendationsteknik som Toutiao.
Appen vet med stor säkerhet vem som använder den och vad användarna är intresserade av. På det sättet kan den hela tiden servera fängslande och beroendeframkallande material som kan delas med ljusets hastighet.
Algoritmen blev framgångens kärna. Även politiska, ekonomiska och kulturella aktörer började söka sig till plattformen för att få del av dess viralitet.
2018 var antalet Tiktok-användare uppe i 54 miljoner, år 2024 hade de vuxit till 1,5 miljarder. Ingen annan app har på så kort tid fått så starkt grepp över hela världen.
Under den digitala revolutionen döljer sig en politisk berättelse om hur kommunismen i Kina söker globalt inflytande. Kinas regering har inte varit sen med att utnyttja den datainsamling som har gjorts av Bytedance.
Bland annat driver Bytedance också Douyin, en kinesisk variant av Tiktok som opererar inom Kinas gränser. Med 750 miljoner användare är appen ett kraftfullt verktyg i händerna på det kinesiska kommunistpartiet.
Douyin samlar in data om användarna och påverkar samtidigt kinesernas tankemönster och beteende. 40 procent av appens populäraste konton tillhör partiet.
Man kan med fog tala om Tiktok som en propagandakanal. Globalt används Tiktok av kinesiska staten bland annat för att styra opinionerna kring Mellanösternproblematiken.
Wall Street Journal avslöjade nyligen att av 4 800 Tiktok-videor om konflikten var 59 procent propalestinska, medan endast 15 procent stödde Israel. På det här sättet motarbetar Kina Israels bundsförvant USA.
Man kan tala om ett kognitivt krig som kontrollerar narrativ. Kineserna är förstås bara nöjda med att det numera demonstreras vid universitet i USA mot det folkmord som sker i Mellanöstern.
Egentligen var det först 2020 som man i USA började uppfatta Tiktok som ett hot mot nationella säkerhetsintressen. Jacob Helberg, före detta rådgivare till Googles ledning, skrev en artikel om hur auktoritära stater utnyttjar kommersiella plattformar för att nå sina geopolitiska syften.
Han försökte övertyga amerikanerna om att de med Tiktok hade fått in en trojansk häst. Donald Trump krävde att Tiktoks USA-enhet, inklusive algoritmer, skulle säljas till ett amerikanskt bolag.
Xi Jinping sa nej, bland annat med hänvisning till att en försäljning av Tiktoks algoritm skulle äventyra kinesisk säkerhet. Därmed medgav han indirekt att Kinas kommunistparti fortfarande hade ett starkt grepp om den del av Tiktok som då hade flyttats till USA.
Problemet föll i famnen på Joe Biden som tog över som president 2021. Kongressen fattade till och med ett beslut om att Tiktok måste säljas till ett amerikanskt företag före januari 2025.
Men då Trump återvände som president sköt han – i väntan på en bättre lösning – upp beslutet om bannlysning.
Möjligtvis kan det ses som en indikation på att Trump har identifierat motiven bakom de amerikanska teknologijättarnas försök att sopa Tiktok av banan. De vill inte ha kinesisk konkurrens kring det som är en enormt lukrativ handel med data.
Den franska dokumentären "Kampen om data" visar att skillnaden mellan demokratier och autokratier har minskat i takt med digitaliseringen. Detta gäller så länge vi inte har infört regler för hur data om befolkningen får användas.
Att vi i väst har svag reglering beror antagligen i sin tur på att vi inte vill halka efter Asien, som just nu ligger steget före i den digitala utvecklingen. Likväl kan det en dag vara för sent att stiga tidigt upp.
En vacker dag sprängs det hus vi bor i. Då är det för sent att begränsa de kommersiella teknologijättarnas dataanvändning.
Länk och bakgrund: