Kenneth Myntti: Nej, Björn Wahlroos, vi arbetar inte för lite

Björn Wahlroos säger att Finlands ekonomiska problem bottnar i att finländarna är lata och att de inte arbetar tillräckligt. Han har fel. Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Att Finland har haft nolltillväxt i hela arton år beror inte på att finländarna är lata. Felet ska i stället sökas i den bransch Björn Wahlroos företräder – näringslivet.

När finansmannen Björn Wahlroos nyligen gav ut den tredje delen av sina memoarer fick han igen tillfälle att kritisera Finland för att landet saknar ekonomisk tillväxt.

Bland annat uttryckte han sitt ogillande över att Finansministeriets överdirektör Mikko Spolander talar om konjunkturer. Wahlroos menar att man inte kan tala om konjunktur i ett land som har haft arton år av nolltillväxt.

"Det är inte konjunktur, det är ett djupt strukturellt problem", säger han.

Enligt Wahlroos handlar det om att Finland inte drar till sig investeringar och att folk arbetar för lite.

"Om människor får betalt för att inte arbeta eller bestraffas genom beskattning när de lyckas, är det då konstigt att det inte går bra", frågar han sig.

Björn Wahlroos har rätt i sitt första antagande om nolltillväxten som ett strukturellt problem. Däremot är hans analys om orsakerna till det strukturella problemet definitivt för grund.

Sitras chefsekonom, professor emeritus Matti Paavonen, publicerade i början av året en intressant rapport om varför Finlands ekonomi inte växer. Om Paavonen har rätt – vilket är troligt – borde Wahlroos, som företrädare för näringslivet, se sig själv i spegeln.

Paavonen avfärdar flera vanliga förklaringar till nolltillväxten. Det handlar varken om brist på investeringar eller om att den offentliga sektorn i Finland skulle vara för stor.

Det handlar inte ens om att Finland skulle ha en svag exportefterfrågan eller för svag konkurrenskraft. Snarare ska nolltillväxten tillskrivas produktivitetsutvecklingen, det vill säga hur mycket arbete och kapital som används för att producera varor och tjänster.

Här har det finländska näringslivet misslyckats. Det gick bra i början av 2000-talet, men när finanskrisen kom 2007–2008 tog det stopp.

Arbete och kapital var det ingen brist på, men innovationer saknades. Framför allt innovationer som stärker produktivitetstillväxten.

Investeringarna i informations- och kommunikationsteknik i Finland ligger under genomsnittet för industrialiserade länder. Finland är dessutom det enda OECD-land där investeringarna i ny informationsteknik har minskat mellan 2014 och 2022, sett till ekonomins storlek.

Enbart informations- och kommunikationssektorn i Sverige har genererat lika mycket ekonomisk tillväxt som hela marknadssektorn i Finland under de senaste 10 åren.

I Danmark har industrins bidrag till tillväxten varit dubbelt så stort jämfört med Finlands hela marknadssektor, mycket tack vare en stark tillväxt inom läkemedelsindustrin.

Paavonen håller med Wahlroos om att det inte handlar om konjunkturer. Problemet i Finland är över huvud taget inte orsakat av faktorer utanför vår ekonomi.

Därför finns det heller ingen anledning att vänta på att nya tekniska innovationer ska dyka upp i världen eller på att EU ska fatta gemensamma beslut. Det är vi finländare som själva måste lyfta oss i håret.

Finländska Nokia var på hugget på 1990-talet då alla skulle skaffa sig en egen mobiltelefon. Produkterna var eftertraktade i hela världen. Men Nokias krasch tycks vi finländare aldrig ha kommit över. Arkivbild. Bild: Johan Prest

Sammanfattningsvis kommer finländarnas framtida levnadsstandard att bero på näringslivets förmåga att gå från traditionell industriproduktion till tjänsteproduktion med hög skalbarhet och produktivitet.

Det är samtidigt också förklaringen till att ingen regering på arton år har förmått vända trenden med nolltillväxt i Finland. Eftersom problemet ligger hos näringslivet kan politiken inte erbjuda någon snabbfix.

På längre sikt kan produktiviteten i Finland förbättras genom en medveten satsning på forskning och utveckling, högre utbildning i matematik, teknik och naturvetenskap samt genom åtgärder som främjar invandring av högkvalificerad arbetskraft.

Varmas vd Risto Murto har varit inne på liknande resonemang för att reformera den finländska ekonomins strukturer. Även han anser att ansvaret för den ekonomiska tillväxten i Finland ligger på näringslivet, inte på regeringen eller den offentliga sektorn.

Både Paavonen och Murto verkar veta vad de pratar om. Därför känns det lite sorgligt att en inflytelserik påverkare som Björn Wahlroos gång på gång skuldbelägger statsmakten och medborgarna för nolltillväxten.

Den här typen av ideologi och påtryckning har lett till att regeringen både sänkt skatterna för högavlönade och genomfört tuffa arbetsmarknadsreformer. Än så länge har vi inte sett några positiva effekter av dessa beslut.

För en tid sedan kom en utredning som visade att de många nya datacentren i Finland kommer att bidra till investeringar på 30 miljarder euro i Finland. Må det?

VBL och ÖT har i en tidigare ledare varnat för riskerna med att satsa på bulkindustri av det här slaget. Sådan gammaldags industriproduktion bidrar i slutändan inte mycket till ett lands välstånd.

Smarta och energisnåla apparater skulle ge desto mer klirr i kassan. For Nokiakraschen iväg med finländarnas självförtroende i det segmentet?

Länkar och bakgrund

• Svenska Yle om att Björn Wahlroos anser att finländarna är lata
• Sitrarapport om varför Finlands ekonomi inte växer
• Svenska Yle om varför Finlands ekonomiska motor frös
• Ledare i ÖT och VBL om att Finland har fastnat i efterkrigstidens planekonomi
• ÖT och VBL om att datacentren i Finland kan ge miljardinvesteringar