Kenneth Myntti: Finland måste bygga en drönarmur

Framöver kan Finland bli tvunget att förstärka sin östgräns med både truppminor och en drönarmur. Ett stängsel räcker inte långt. Arkivbild. Bild: Sofia Aurdal

Det blir dyrt för Finland att bygga upp ett system som kan upptäcka och eliminera drönare vid östgränsen. Men drönarmuren kan också bli den reklampelare vi behöver.

En del var skeptiska när beslutsfattare i Finland började tala om att vi borde ha ett stängsel vid östgränsen. Behövs det verkligen, frågade man sig.

I dag inser vi att ett stängsel inte räcker på långa vägar. Vi kan också komma att behöva truppminor och ett system som upptäcker och oskadliggör drönare vid östgränsen.

Tanken har aktualiserats efter den svärm av 19 drönare som drog in över polskt territorium förra veckan. Det hade kunnat sluta illa om Polens försvarsmakt inte hade varit beredd på att det skulle kunna ske.

Efter att även Rumäniens luftrum kränktes av en rysk drönare i lördags står det ganska klart att Finland kommer att bli tvunget att komplettera öststängslet med en drönarmur. Av två helt olika skäl, dessutom.

Muren behövs säkerhetspolitiskt för att skydda landet från drönarattacker från Rysslands sida. Enligt Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommer EU att finansiellt stöda drönarmurar.

Men muren behövs också för att skapa global trovärdighet för den finländska drönarstrategin.

Det är sagt att Finland inom fem år ska vara världsledande inom utveckling och affärsverksamhet kring drönare. För att nå det målet måste vi också konkret visa en nationell förmåga att kostnadseffektivt avvärja drönarattacker.

Det betyder förmodligen att vår östgräns i framtiden kommer att vara utrustad med många olika sensorer som kan upptäcka och vilseleda drönare. Exempel är radar, optoelektroniska värmekameror, hyperspektralkameror och passiva sensorer som lyssnar på sändningar och kan lokalisera dem.

Försvarsmaktens tidigare forskningschef Jyri Kosola säger i en intervju med Yle att Finland har alla förutsättningar för ett sådant system. Samtidigt går det inte att bygga ett idiotsäkert system som fungerar för alltid när det väl är på plats.

Mer specifikt handlar det om en drönarmur som hela tiden måste utvecklas i takt med att drönarteknologin går framåt. I dag utvecklas drönare i cykler på ungefär tre månader. Om några år kan vi behöva ny teknologi ännu oftare, kanske i cykler på en eller två månader.

Drönarna har på kort tid helt förändrat villkoren för krigföring. Det ställer nya krav på gränsbevakningen. Bild: 123rf

I juli i år publicerade ÖT och VBL en ledare som hävdade att Finland har goda chanser att bli bäst i världen på drönare. Teorin bygger bland annat på att Finlands varierande terräng, med sjöar och djupa skogar, ger bra testmöjligheter. Landet har dessutom fyra årstider som skiljer sig tydligt från varandra.

I potten finns enorma affärsmöjligheter. I den aktuella ledaren uppskattades att den globala drönarmarknaden kan vara värd mellan 50 och 250 miljarder euro år 2030.

Men vem ska ta tag i projektet? Jyri Kosola säger i en intervju med Hufvudstadsbladet att ingen har greppat taktpinnen efter att arbetet med drönarstrategin blev klart för ett halvt år sedan.

Det är en uppgift som tillbakavisas av statsminister Petteri Orpo (Saml). Han menar att Försvarsmakten är den drivande parten. Enligt Orpo har kommendören Janne Jaakkola mycket bra grepp om den här saken.

Det kan stämma. Samtidigt visar Orpo med sitt meddelande att han ännu inte till fullo har insett den potential som finns inom drönartekniken.

Det kan knappast ligga på Försvarsmaktens bord att koordinera de civila innovationerna kopplade till drönartekniken. Med drönare går det enkelt att lokalisera miljöolyckor, lokalisera människor som gått vilse, upptäcka skadeinsekter i skogen och spana efter skogsbränder.

Vem vet, kanske blir drönare framtidens matrobotar, i stället för de robotar som nu kämpar sig fram längs trottoarer och övergångsställen. Eftersom drönarna kräver ny kunskap och kontakter med utländska investerare, skulle Arbets- och näringsministeriet vara en lämplig huvudman än Försvarsmakten för Finlands nya drönarstrategi.

Det är Arbets- och näringsministeriet som håller i den innovationspolitik som ska säkra Finlands konkurrenskraft och framgång på den globala marknaden.

En ny drönarmur längs Finlands drygt 1 300 kilometer långa östgräns, med cirka 200 olika apparater, kommer att bli dyr. Men om muren samtidigt gynnar landets affärsintressen och ekonomi, kan den också bidra till nya skatteintäkter.

Finland blir inte världsbäst på drönare av egen kraft. Den målsättningen nås enbart om innovationsmiljön i Finland attraherar massvis med kapital och kunnande utifrån.

Håller ingen utanför Försvarsmakten i taktpinnen kan vi däremot tala om en missad chans för Finland.

Länkar och bakgrund

• Svenska Yle om att 200 apparater kan ge Finland en drönarmur
• HBL:s nyhet om att ingen håller i taktpinnen för Finlands drönarstrategi
• Orpo i HBL: Försvarsmakten har ansvaret för drönarstrategin
• ÖT:s och VBL:s ledare om att Finland kan bli bäst i världen på drönare
• Helsingin Sanomats intervju med Förvarsmaktens kommendör Janne Jaakkola