Johannes Björkqvist: Ryggskott, hälsporre och ont i knäna – det blir tajt med 100 push-ups

Johannes Björkqvist och Jonny Huggare Smeds har kommit överens om att de ska börja träna och på sikt må bättre. Men när krämporna kommer smygande är det lätt att hamna på soffan. Bild: Simone Åbacka

När fysioterapeuten säger "konstigt" och det gör ont på flera ställen är det svårt att hitta träningsmotivationen. Johannes inser att det blir svårt att uppnå sina mål.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

När man söker hjälp av en expert på grund av sina krämpor vill man inte att experten säger: "Konstigt." Det är faktiskt bland det sista man vill höra.

Precis det här hände mig nyligen. Jag har under en längre tid haft ont i knäna. Jag tog kontakt med en fysioterapeut som lyssnade på vad jag sa och kände på mina knän. Jag gick därifrån med några övningar på ett papper och ordet "konstigt" ringande i bakhuvudet.

Förutom knäproblemen har jag länge haft hälsporre. Det är en irritation i senan under foten. Det gör inte så ont att jag ligger sömnlös och skriker av smärta, men vid vissa rörelser känner jag av det, och ibland begränsar det mig.

Jag har dessutom problem med ryggen. Det har jag haft i många år, och med jämna mellanrum går jag till en kiropraktor. Hos kiropraktorn säger det knak och brak i mina kotor, och efter behandlingen känns det toppen.

Här är killarnas utgångslägen och mål. Bild: Mikael Nybacka/Johanna Österholm

Förra måndagen hade jag haft ont i ryggen i några veckors tid, så jag bokade en tid hos kiropraktorn. Jag fick en tid på onsdag samma vecka. Efter att jag hade bokat tiden började jag skriva den här texten. Den blev inte klar, utan jag tänkte att jag skulle sova på saken och ser över texten igen på morgonen.

Samma dag som jag hade påbörjat artikeln och bokat en tid hos herr Knak-och-brak skulle jag fylla på luft i vinterdäcken. Inte byta däck eller lyfta något tungt. Som en blixt från klar himmel kändes det som om någon stack en kniv i ryggen på mig. Den smärtan önskar jag inte ens min värsta fiende.

Jag fick ryggskott.

Jag hade ju hört att folk får ryggskott, och att de då brukar ha ordentliga smärtor. Men jag hade trott att de överdrev. Hur ont kan det göra? Nu vet jag! Nu vet jag också hur det känns att inte kunna ta sig upp från sängen.

Motivationsdödare

För ungefär två månader sedan skakade jag och min kollega Jonny Huggare Smeds hand. Vi ska ta tag i träningen. Nu ska fläsket dallra och bytas ut mot muskler. För egen del gick det bra till en början. Jag kom igång med hemmaträningen och började cykla till jobbet.

Men sedan kom det jag har nämnt här ovan – krämporna. Addera sömnbrist och barn som inte vill gå och lägga sig.

Krämpor + sömnbrist + barn som inte vill sova = motivationsdödare.

Jag hade skakat hand med Jonny och lovade den personliga tränaren Niclas att vi skulle träna. Men jag märkte att det blev svårare och svårare att få till träningen.

Innan träningen började tog de blodprover. De tar samma blodprover och jämför resultaten när satsningen Boda me papp tar slut. Baserat på Desirée Österåker-Arjovuos och Johannes Björkqvists miner var det roligt att sticka och bli stucken. Bild: Mikael Nybacka

För tillfället känns det som att jag är tillbaka på noll. På grund av ryggskottet gjorde jag ytterst få fysiska ansträngningar. Enligt internet varar ett ryggskott i några veckor, och för de flesta är symptomen helt borta inom 2–3 månader.

2–3 månader? Det, om något, är en motivationsdödare! När projektet Boda me papp började trodde jag att det skulle gå som på Strömsö. Jag tycker om utmaningar och att ha ett mål. Men jag hade inte räknat med att ha ont överallt.

Jag har spelat olika bollsporter i hela mitt liv, och i många lag har det varit med personer i 40-årsåldern. De har ofta talat om sina krämpor, men på ett skämtsamt sätt. Tidigare trodde jag att det var på det sättet man skulle snacka. Krämporna hörde till tugget.

Nu inser jag att det inte är så, utan att de som är i 40-årsåldern har krämpor. Nu måste man fundera på vilka rörelser man ska göra för att inte få ryggskott igen, och stretching är obligatoriskt. Tugget jag hörde var sanning, det vet jag nu – för nu är jag en av dem.

På Folkhälsan gjorde Johannes Björkqvist ett laktattest tillsammans med Joakim Träskelin. Samma test görs när satsningen tar slut. Bild: Mikael Nybacka

Som tur är har ryggskottet blivit bättre, och jag kan göra fler rörelser. Så nu är det bara att fortsätta med träningsprogrammet. Men det kan jag säga: Om jag inte hade gått ut med att jag i januari vill göra 100 push-ups och 20 pull-ups, skulle jag aldrig någonsin tänka på träning nu.

Jag förstår dem som har krämpor och inte hittar motivationen till att börja träna. Som sagt, om jag inte hade sagt det jag sade offentligt, skulle jag krypa ner i soffan och klaga över min rygg, mina knän och den där förbannade hälsporren.

Men det är ju oftast träning som är lösningen på krämporna. Så länge man inte tar i för hårt och skadar sig är fysisk aktivitet den bästa medicinen – om den görs på rätt sätt.

Nu är det bara att sluta med undanflykterna och förflytta mig från soffan till träningsmattan.

Önska mig lycka till. Jag lär behöva det, för man vet aldrig om jag ska hälsa på en bekant på andra sidan gatan och på grund av den häftiga rörelsen får ryggskott igen.