Ingen trodde på Stenhaga – nu hoppas Häyry på samma mirakel för Gigavasa

Tomas Häyry är säker på att energiindustrin kommer att etablera sig på Gigavasaområdet. Bild: Anders Strandén

Tomas Häyry, Vasas stadsdirektör, är övertygad om att investerarna hittar området när marknaden vänder.

När börjar det hända något?

Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa, säger att det är frågan han oftast får om Gigavasa.

Vad brukar du svara?

– Vi får se.

Vasa har redan investerat mycket i infrastrukturen som Gigavasa har nytta av. Hamnen är ett exempel, säger Tomas Häyry. Bild: Anders Strandén

Vi träffas kring ämnet med utgångspunkt i att stadsstyrelsen nyligen beslutat och beviljat för projektpengar för vidareutvecklandet av Gigavasa.

Batterifabriksområdet är tomt och vägen framåt ser ut – för många av oss – att vara en enda lång och tung uppförsbacke.

Men Tomas Häyry verkar inte bekymrad.

Det är som om han redan stod på backkrönet och ser sådant som vi andra inte ser.

– Egentligen är det ingenting som är nytt med att vi ser över strategin. Det är en fråga om eventuella uppdateringar.

De uteblivna etableringarna på batterifabriksområdet har enligt honom inte med Vasa att göra.

De är en följd av det geopolitiska läget – världens tillstånd.

– Just nu står hela batteriindustrin i Europa stilla. Orsaken är att Kina har skapat så stort utbud på batterier och batterimaterial. Priserna är så låga att det inte är lönsamt att investera för tillfället.

– Samtidigt finns det en växande efterfrågan på batterier. Marknaden är växande.

Tomas Häyry säger att Finland – och Gigavasa – behöver arbetskraft, både finlädsk och utländsk. Bild: Anders Strandén

Han väntar med intresse på vad det amerikanska köpet av Northvolt kan innebära.

– Det är ett tecken på att någon annan än en kinesisk operatör nu intresserar sig för batterimarknaden. Den kommer att få ny fart. Men ingen vet när det sker.

När det väl händer så är han övertygad om att Gigavasa är med. Han jämför hur det gick med Stenhaga, affärsområdet i Vasa.

– Det skrevs mycket om att ingen kommer till Stenhaga. Och sedan mitt i allt lossnar det.

Han tror att vi får se samma fenomen med Gigavasa.

I projektplanen sägs det att man ska utreda vad annan energiintensiv industri kan erbjuda. Vad menas med det?

– Det betyder att vi måste se hur och i vilken fart väteekonomin och allt som rör sig kring den utvecklas och vad där finns. Det kan vara tillverkning av metanol, ammoniak eller gödsel. Värdekedjorna som håller på att utvecklas är många.

Det finns potential, menar han. Och frågan är vilken av marknaderna som börjar röra på sig först, den med batterier eller den med väte.

I projektplanen heter det att man måste söka nya operatörer. Betyder det mindre operatörer?

– Det kan betyda det. Men det är ännu för tidigt att säga var vi landar i det avseendet.

En annan punkt i strategin handlar om att utveckla logistiska lösningar för specialtransporter. Vill du förklara?

– Stickspår. Allt ska gå på räls. I det långa loppet är det en förutsättning för alla aktörer vi pratat med. Det handlar förstås om hållbar utveckling och utsläpp i tillverkningskedjan.

Med logistiska lösningar avses också olika slags transportsystem inom Gigavasaområdet, mellan olika aktörer.

– Man behöver också titta på den externa logistiken.

Talar vi då om hamnvägen?

– Nej. Den behövs men den går så att säga i sitt eget spår.

Externa lösningar, säger han, är till exempel förbättringar av hamnfunktionerna som underlättar sjötransporter.

– Staden har gjort många stora investeringar. Den senaste var en breddning av farleden och gjordes tillsammans med staten.

Ett annat exempel på externa lösningar är elektrifieringen av spåret mellan centrum och Vasklot.

Den finns enligt Tomas Häyry med i Trafikledsverkets program. Planeringen pågår men den finns ännu inte i någon investeringskorg.

– Jag ser med ganska stor tillförsikt att den kommer att fixas.

Vad skulle du önska dig av regeringen med tanke på Gigavasa?

– Ett tillräckligt stort stödpaket av den typ som exempelvis pappersfabriker fått. Man plockar ihop ett paket som gör det möjligt att bygga vägar, broar, räls och annat.

Tomas Häyry hoppas också att regeringen tryggar kompetensen vad gäller arbetskraften. Att satsa på utbildning är jätteviktigt.

– Vi behöver skapa egen kompetens men det är inte tillräckligt. Vi behöver också arbetskraft från utlandet.

– Frågan är om det är marknaden för batteriindustrin eller väteindustrin som vänder först, säger Tomas Häyry. Bild: Anders Strandén

Tomas Häyry vill se möjligheterna.

– Nationellt har Finland nu en gyllene chans till investeringar som kan ge stora etableringar. Vi har stabila förhållanden. Vi har god tillgång till förnybar el med det bästa stamnätet i Norden. De är saker som för oss långt fram i konkurrensen och det är sådant som har lockat dem som varit här och sett sig för.

Tror du att Gigavasa blir verklighet?

– Fullt och fast.

Han säger att ofta ser hur Vasaregionen imponerar på besökare.

– Här finns stora operatörer som Wärtsilä, ABB, Hitachi och Danfoss. Tillsammans räknat satsar de hundratals miljoner per år enbart i forskning och utveckling. Något liknande finns inte annanstans. Det säger många.