Hundra år av sjöbevakning i Vallgrund närmar sig slutet – "Viktigast är att beslutet är fattat"

Kim Ståhl, vice chef på Vallgrunds sjöbevakningsstation, säger spontant att tidtabellen för flytten känns ganska snabb. Den är tänkt att ske 2027. Bild: Mikael Nybacka

Sedan 1934 har sjöbevakarna funnits nästan oavbrutet i Södra Vallgrund. Snart är det dags för ett helt nytt kapitel.

En nästan hundra år lång era börjar gå mot sitt slut. Om två år är det tänkt att sjöbevakarna ska lämna Södra Vallgrund för gott och flytta till Kutterhamnen i Vasa.

– Sjöbevakningen har funnits i byn på ett eller annat sätt sedan 1930-talet, säger Kim Ståhl, vice chef för sjöbevakningsstationen i Södra Vallgrund.

Han är själv uppvuxen i Södra Vallgrund och hör till dem på stationen som varit med längst. Han började jobbet som sjöbevakare 1995 och har sedan dess hunnit jobba på flera stationer, bland annat fem år på Valsörarna.

– När jag började jobba här var över hälften från skärgården. I dag är vi tre som bor på Replot.

I stället kommer hans arbetskamrater alltifrån Helsingfors till Jakobstad. Ibland har här jobbat sjöbevakare från Lappland. Totalt jobbar det cirka tjugo personer på Vallgrunds sjöbevakningsstation.

Sjöbevakarna har fem båtar i olika storlekar som ska följa med i flytten. Bild: Mikael Nybacka

Delade åsikter om flytten

Ståhl säger att det råder delade åsikter om flytten. En del ser fram emot den, andra skulle gärna stanna kvar.

– Viktigast är ändå att beslutet är fattat.

Han och hans kollegor fick vänta länge på att Gränsbevakningsväsendet skulle fatta det slutgiltiga beslutet. Redan 2022 dryftades frågan för första gången i medierna, men först i augusti kom beskedet om flytten.

Vallgrunds sjöbevakningsstation

• Grundades i Sommarösund i Södra Vallgrund 1934.
• Flyttade till Norrskär 1945. Fick namnet Norrskärs sjöbevakningsstation.
• Flyttade tillbaka till Kalvholmen på Södra Vallgrund 1953 och fick namnet Kalvholmens sjöbevakningsstation.
• Flyttade till sin nuvarande plats på Sundbådan i Södra Vallgrund 1966.
• Källa: Rajamedia

Nu när beslutet är taget hoppas Ståhl att de som jobbar på stationen får vara med i planeringsprocessen.

– Själva arbetet kommer inte att förändras. Vi har fortfarande samma uppgifter. Det handlar bara om att de uträttas från ett annat ställe.

Nya utrymmen betyder också att sjöbevakarna kan säga hejdå till barackerna som fungerat som kök, kontor och övernattningsplats. Huvudbyggnaden har fuktskador och sjöbevakarna har varit hänvisade till barackerna sedan 2021.

Själv kan han se fördelar med att vara stationerad i Vasa. Verksamheten kommer närmare Vasa hamn och det finns bättre möjligheter till synergieffekter med andra myndigheter.

Och eftersom deras område sträcker sig från Sideby till Oravais så ligger sjöbevakarna rätt mycket på landsvägarna med en båt på släp.

– Vi kan förflytta oss snabbare längs med riksåttan om vår bas är i Vasa.

Självförsörjningsberedskapen på stationen är bra, något som är viktigt i det rådande världspolitiska läget och med erfarenhet av en pandemi. Bild: Mikael Nybacka

Men han sticker inte under stol med att flytten för med sig vissa utmaningar. Tomten är tre gånger mindre än den de har i Södra Vallgrund.

– Det är ganska mycket saker som ska rymmas på den.

Det är bland annat fem båtar, en svävare, ett antal snöskotrar och all utrustning som behövs för att serva båt- och fordonsparken.

Längst ut på udden i Södra Vallgrund finns det som Ståhl beskriver som "Finlands bästa svävarhall". Här kan sjöbevakarna smidigt köra in svävaren från den ena dörröppningen och ut genom den andra utan att behöva svänga svävaren inne i hallen. Den lyxen kommer de inte att ha i Kutterhamnen. Det finns helt enkelt inte plats för en så stor hall, och dessutom tillåter inte läget i hamnen en sådan lösning.

Kim Ståhl beskriver svävarhallen som Finlands bästa. Den är byggd på ett sådant sätt att den stora svävaren utan problem kan köras genom hela hallen. Bild: Mikael Nybacka

Kör inte med ögonen stängda

Ståhl säger att det inte alls är omöjligt att delar av sjöbevakningens utrustning i framtiden kommer att finnas utplacerade längre ut i skärgården.

– En liten nackdel är att isen lägger sig tidigare och far senare i Vasa än här i Vallgrund.

Han resonerar att en möjlighet kunde vara att ha en av båtarna stationerad i till exempel Klobbskat.

Ståhl har förståelse för att det finns missnöje med att sjöbevakningen flyttar bort från Vallgrund.

Han säger att sjöbevakarna skapat en viss trygghetskänsla i skärgården eftersom de rört sig mycket på vägarna.

– Vi kör inte med ögonen stängda utan vidtar åtgärder om vi ser något brottsligt.

Han säger att det är för tidigt att säga i hurudant skick tomten kommer att vara då sjöbevakarna lämnar Södra Vallgrund.

– Men på Valsörarna var man tvungen att sanera och byta mark.