Här byggs Finlands fyra nya krigsfartyg – topphemliga och världsunika

Det första exemplaret av korvetter i Pohjanmaa-klassen är sjösatt och får nu sin tekniska utrustning installerad. Bild: Ari Sundberg

Det internationella intresset för marinens fyra korvetter har varit stort, säger projektledarna. Men vad som döljer sig inuti fartygen är topphemligt.

Artikeln i sammanfattning

• Fyra nya krigsfartyg av Pohjanmaa-klassen byggs i Raumo för att stärka det marina försvaret.
• Det första fartyget sjösattes i maj i år; arbetet med interiör och systeminstallation pågår.
• Byggprocessen är mycket hemlig, särskilt kring vapensystem och inre konstruktion.
• En stor, nybyggd hall skyddar skeppsbygget från insyn och möjliggör arbete året runt.
• Varvet har investerat i ny teknik och ökat personalstyrkan från 180 till drygt 300 på fem år.
• Projektet leds av personer med bakgrund i marinen.
• Fartygen är unika genom sin kombination av avancerade vapensystem, isgående förmåga och mångsidighet (kan verka mot mål i luften, på ytan och under vattnet).
• De nya korvetterna ska ersätta sju äldre fartyg och ökar den finländska marinens kapacitet.
• Fartygen byggs både för nationella behov och för framtida samarbete med Nato.
• Första fartyget tas i bruk 2027, hela flottan ska vara operativ 2028 och väntas vara i tjänst till 2050-talet.

Det mesta är hemligt, så det är inte mycket man som utomstående får veta om denna den finländska ingenjörskonstens senaste innovation. För hon är en innovation, i alla fall enligt dem som bygger henne.

Och när hon ska fotograferas måste det ske på behörigt avstånd, med särskild hänsyn till att man på bilden inte får se vad som döljer sig innanför den stora akterluckan som just denna dag råkar stå öppen.

Men där ligger hon i alla fall, förtöjd intill en kaj i Raumo, det första av fyra nya krigsfartyg i Pohjanmaa-klassen som ska trygga Finlands kuster i framtiden.

Det ännu namnlösa skeppet, en så kallad korvett, sjösattes vid varvet Rauma Marine Constructions (RMC) i maj. Nu pågår arbetet med interiören. Och snart inleds processen med att installera olika system, såsom eldledningssystemet.

Därefter kvarstår installationen av vapensystemen, av vilka Försvarsmaktens logistikverk levererar en del själv. Sedan ska hon testas, och 2027 träder hon i tjänst.

Samtidigt som nummer ett färdigställs pågår monteringen av skrovet på korvett nummer två inne i en enorm nybyggd hall ett stenkast från kajen. Här råder totalt fotograferingsförbud. Allt som inte syns utåt på fartyget är mer eller mindre topphemligt.

Med en kvarts miljon kubikmeter i volym är den nya hallen vid varvet avsedd att hålla byggandet av korvetterna dolt för nyfikna blickar. Pressbild. Bild: Rauma Marine Contructions

Det är därför varvet uppfört denna 186 meter långa, 44 meter breda och 32 meter höga hall. Med sina 226 000 kubikmeter i volym kan hallen i princip härbärgera två korvetter samtidigt. Hallen skyddar byggandet från nyfikna blickar uppifrån och utifrån.

En bit längre bort på varvsområdet står en äldre industrihall. Här inleddes den 26 augusti arbetet med skrovet till korvett nummer tre, med det som inom branschen kallas steel cutting-ceremonin.

Skeppsbyggandet har förändrats dramatiskt genom århundradena, men det finns traditioner man inom industrin håller fast vid. En sådan tradition är att uppmärksamma att byggandet på ett nytt fartyg inleds.

Ceremonin är enkel. Den går ut på att den första delen till fartygets skrov skärs upp i beställarens närvaro. Beställarens och tillverkarens representanter stansar dessutom in sina initialer i metallstycket.

Med en temperatur på tusentals grader skär plasmastrålen genom stål utan några större bekymmer. Bild: Ari Sundberg

Förutom den stora hallen har varvet de senaste åren satsat kraftigt på att förnya maskinparken. Med de nya plasmaskärmaskinerna kan man i en handvändning skära upp flera kvadratmeter stora metallskivor med en tjocklek på upp till nio centimeter.

Det är just med en av dessa plasmaskärare som arbetet på korvett nummer tre inleds. Likt en varm kniv i mjukt smör bränner en plasmastråle med solens intensitet upp några snitt i det tjocka metallstycket. Det hela är över på en minut.

Metallskivorna väger flera ton och de hanteras med väldiga lyftkranar med massiva, extremt starka magneter som fäster i metallskivan.

En av traditionerna inom varvsindustrin är att beställaren stansar in sina initialer i skrovet. Denna gång var det kustflottans kommendör, kommodor Sauli Rimmanen (till höger) och ingenjörkommendör Björn Enroth, projektledare vid logistikcentralen, som hade den äran. Bild: Ari Sundberg

Mycket sköts automatiskt och med robotar, men skeppsbyggandet är fortfarande i stor utsträckning en personalintensiv industri.

RMC har därför de senaste fem åren utökat sin personal från cirka 180 personer 2020 till dagens drygt 300.

I nyckelroller bland de anställda finns några som har en bakgrund i marinen, vilket knappast är en slump eftersom varvet nu satsar på myndighetsfartyg.

Den första av de tidigare officerarna i marinen som anställdes, och som nu jobbar med korvetterna, är Timo Ståhlhammar. Han kom till varvet 2016 och är nu projektledare för Flottilj 2020 som satsningen kallas.

Under sin militära karriär deltog Ståhlhammar i olika roller i flera större fartygsprojekt inom marinen.

Nu är hans uppgift att se till att de fyra korvetterna byggs enligt avtal och att man uppfyller alla kvalitetskrav, klarar alla tidtabeller och håller de ekonomiska ramarna.

Timo Ståhlhammar arbetade länge inom marinen och deltog då i ett stort antal av marinens fartygsprojekt, såväl nybyggen som uppgraderingar. Nu är han projektledare för Flottilj 2020. Bild: Ari Sundberg

Han säger att ett mer krävande fartygsprojekt är svårt att hitta. Inte nog med att det är mer än 20 år sedan det senast byggdes ett krigsfartyg i Finland, något motsvarande som de nya korvetterna har inte gjorts tidigare.

– Det är en utmaning när det inte finns tidigare byggen att jämföra med. Sedan har vi de hårda krav som marinen ställer vad gäller fartygens stryktålighet. Och så har vi kraven på skrovets hållbarhet. Fartygen ska nämligen klara alla förhållanden på Östersjön, året om. Den ska alltså även kunna gå genom is.

Ståhlhammar säger att korvetterna på utsidan ser ut som vilka moderna krigsfartyg som helst.

– Den ena ändan är spetsig, den andra ändan trubbig, och där emellan står en stor mast med en mängd teknisk utrusning i, vilket är något av en trend i dag.

Det som gör de fyra korvetterna unika, förutom att de ska vara isgående, är alla de olika vapensystem som kommer att installeras. Fartygen ska nämligen klara av många olika situationer och kunna utföra många olika uppdrag.

– Jag vågar påstå att det inte finns några fartyg i den här storleksklassen som har så mycket kapacitet, säger Ståhlhammar.

Ingenjörbrigadgeneral Juha-Matti Ylitalo (till vänster) och ingenjörkommendör Björn Enroth vid Försvarsmaktens logistikverk säger att de nya fartygen är helt unika för sin storleksklass. Bild: Ari Sundberg

En av dem som fick stansa sina initialer i skrovet på korvett nummer tre är ingenjörkommendör Björn Enroth. Tillsammans med ingenjörbrigadgeneral Juha-Matti Ylitalo representerade han Försvarsmaktens logistikverk vid steel cutting-ceremonin. Logistikverket är den formella beställaren av fartygen.

– De här fartygen kommer att utgöra stommen i vårt marina försvar. De byggs såväl för vårt nationella behov som för ett eventuellt framtida behov av samarbete med Nato, säger Ylitalo.

De fyra korvetterna ska ersätta inte mindre än sju andra stridsfartyg i den finländska flottan. Men, säger Enroth, de nya fartygen inte bara kompenserar bortfallet, de ökar marinens kapacitet.

– Den helhet av system som finns på de här fartygen kombinerar förmågan att verka såväl mot mål i luften, på ytan som under ytan. De har även kapacitet att samverka med både luftstridskrafterna som markstridskrafterna, säger Enroth.

Kovett nummer ett stod färdig att sjösättas i maj. Pressbild. Bild: Rauma Marine Constructions

De fyra korvetterna är helt unika för sin storleksklass, säger Ylitalo.

– Det finns inga andra krigsfartyg i världen i denna storleksordning som kombinerar så många förmågor och som dessutom klarar av att ta sig fram genom is.

Byggandet av det första fartyget började hösten 2023. Den operativa beredskapen ska uppnås under 2028. Avsikten är att de nya fartygen ska vara i bruk ända fram till 2050-talet.