Han fastnade i konspirationer – sedan började Pekka avslöja ryska troll

I oktober började Pekka Kallioniemi arbeta inom EU, närmare bestämt med EEAS-projektet "EU vs Desinformation". Bild: Petri Juntunen

Pekka Kallioniemi jobbar i EU och bedriver forskning om rysk desinformation. Tidigare hängde han ut Putins troll och nyttiga idioter på sociala medier.

När Ryssland attackerade Ukraina översvämmades sociala medier i Europa av desinformation. Spåren ledde till det som brukar kallas Rysslands trollfabrik.

Pekka Kallioniemi visste precis hur den världen fungerade. Han hade tidigare rört sig i liknande kretsar. Han startade ett konto på sociala medier för att avslöja Kremls desinformation för miljonpublik.

Som ung tillbringade Kallioniemi mycket tid på det ökända nätforumet 4chan. Där fastnade han, enligt egen beskrivning, i ett kaninhål av konspirationsteorier och blev skeptisk till traditionella medier. Med tiden tröttnade han på de vilda påståendena som flödade på nätet och lyckades ta sig ur.

– Jag insåg att konspirationsteorierna inte stämmer, säger Kallioniemi.

Hans intresse för information och data ledde honom till Tammerfors universitet, där han började forska. Under forskningsarbetet insåg han att sociala medieplattformar är utformade för att hålla kvar användarna så länge som möjligt och visar material som väcker starka känslor, oavsett om innehållet är sant eller falskt.

Efter sina erfarenheter från nätets trollkretsar kände Kallioniemi ett behov av att bidra till kampen mot den våg av desinformation som följde på Rysslands invasion av Ukraina.

– Så jag skapade ett konto på X.

Från privat projekt till internationell genomslagskraft

På X började han skriva och belysa falska påståenden om Ukrainakriget. I början hade han bara några få läsare, som han själv säger: typ mamma och några kusiner. Kontot tog fart när han började fokusera på så kallade "Vatniks" – personer som stödjer eller sprider Kremls narrativ.

Begreppet "Vatnik" kommer från en rysk slangterm för en enkel, vadderad jacka som förknippas med sovjettiden.

I dag används ordet nedsättande om personer som okritiskt försvarar eller sprider rysk propaganda, särskilt på nätet. Kallioniemi började kartlägga och granska dessa vatniks och deras budskap på sociala medier. Då föddes konceptet Vatnik Soups. Namnet syftar på att det han publicerade skulle vara lättuggat. Soup betyder soppa på engelska.

– Jag började spåra och följa vatniks och deras narrativ och publicerade vad jag kom fram till. Från början tänkte jag bara skapa en privat databas som referens i min forskning, men kontot blev snabbt mycket populärt.

Han hängde ut Putins ryska nättroll och Kremls nyttiga idioter, personer som omedvetet går Rysslands ärenden. Etablerade nyhetsmedier började uppmärksamma hans verksamhet. Kallioniemi inledde samarbeten med tidningar som Wall Street Journal, Die Welt och New York Times.

Flera av Vatnik Soups inlägg på X har fått miljontals visningar.

Att bli måltavla för desinformation

Den som ger sig in i leken får leken tåla, som det heter. Kallioniemi har själv blivit måltavla för förtal och desinformation på sociala medier. Det har spridits påståenden, som han aldrig yttrat, bland annat med antisemitiskt innehåll.

Desinformationskampanjer som riktar sig mot en person tar ofta ett korn av sanning och lägger till en lögn. På så sätt attackerar de individen, snarare än det som faktiskt har sagts.

Har du blivit rädd någon gång?

– Nej, inte egentligen. Det är klart att det är skrämmande med våldshot, men det är något man får vänja sig vid om man jobbar inom det här fältet. Jag tror att det är samma för journalister som fokuserar på kontroversiella ämnen.

Kallioniemi brukar tänka att om man når en punkt där man blir hotad, då är det en indikation på att man gör något rätt.

– Det är inte trevligt att bli hotad, men det är något jag får stå ut med då jag upplever mitt arbete som viktigt.

Överlämning och nya utmaningar inom EU

I höstas lämnade Kallioniemi över Vatnik Soups till sina ukrainska samarbetspartner, efter att ha arbetat med projektet på heltid i över två år. Han ville sluta medan projektet fortfarande var relevant.

– Jag har tagit modell av britterna och deras sätt att göra tv-serier. De vet att man ska sluta efter några få säsonger när det fortfarande är bra. Brittiska "The Office" pågick i två säsonger medan den amerikanska versionen pågick i nio säsonger och blev tråkig mot slutet.

I oktober började han i stället arbeta inom EU, närmare bestämt med EEAS-projektet "EU vs Desinformation". Där forskar han om ryska informationsoperationer.

Nya hotbilder mot EU

Enligt Kallioniemi attackeras EU från flera håll nu. Desinformationskampanjer kommer delvis från Kina, men i ännu större utsträckning från Ryssland. För första gången ser vi också ett nytt anti-EU-narrativ från USA.

– Vi bombarderas med desinformation från USA. Det sprids ett narrativ om att EU är odemokratiskt och att unionen borde avskaffas för att ge nationerna sin suveräna rätt att bestämma själva.

Vad gör man inom EU för att bekämpa desinformationen?

– Jag tror det enda sättet är att visa sanningen och berätta historien om EU och Europa. EU är det största fredsprojektet i Europa sedan andra världskriget. Jämför man Ryssland med vilket europeiskt land som helst står det rätt klart vilket land som är friare.

Yttrandefrihet, sociala medier och tillit

Enligt Kallioniemi har Trump-regeringen bland annat valt att ge sig på den europeiska synen på yttrandefrihet. Den europeiska yttrandefriheten begränsas av lagar som förbjuder hets mot folkgrupp, förtal och spridning av desinformation.

– EU vill reglera sociala medier. De största sociala medieplattformarna ägs av USA. Utan reglering kan utomstående makt enkelt blanda sig i demokratiska val. Vi har redan sett Elon Musk (som äger plattformen X) försöka blanda sig i det tyska valet genom att stödja AFD.

Kallioniemi tror att man i USA glömmer bort vilka samhälleliga konsekvenser det får när lögner och desinformation kan spridas fritt, utan några som helst följder.

– Enligt min mening kan vi inte tillåta allt på internet, särskilt inte på sociala medier, eftersom det skapar en mycket farlig situation.

Oreglerade sociala medier kan sprida desinformation och skadligt innehåll, öka psykisk ohälsa och hota samhällsgemenskapen. Utan moderering blir det svårt att skydda barn och unga, säger Kallioniemi.

Vad kan man som enskild individ göra för att undvika att själv bli en "vatnik"?

– Det är en knepig fråga, för det är lätt att falla ner i kaninhålet. Många av dessa historier, särskilt när det är konspirationsteorier, är väldigt underhållande och engagerande.

Han anser att det behövs både bra traditionella journalister och gräsrotsjournalistik. Journalistiken har en redaktionell process, till skillnad från sociala medier där vem som helst kan sprida vad som helst utan konsekvenser. Journalister kan också göra fel, men det hör till god pressetik att man rättar felen och meddelar vad som blivit fel. Det gör inte anonyma konton på sociala medier.

– Mycket handlar om tillit. Vi har sett att Ryssland gjort riktade informationskampanjer för att sänka tilliten till exempelvis journalister, politiker, polisen och myndigheter. Vi måste upprätthålla förtroendet för institutionerna. Då fungerar inte desinformationskampanjer.