GRAFIK: Allt fler högstadieelever hoppar över skollunchen – Korsholm går mot trenden

Lunchrast på Korsholms skolkampus. Matsalen har dagligen över 700 matgäster. Bild: Simone Åbacka

En av tre högstadieelever uppger att de inte äter skollunch dagligen. Trenden är ökande och den är nationell, visar Hälsa i skolan-undersökningen.

En del av undersökningen handlade om matvanor och skolmåltider.

Nationellt visar resultaten att andelen högstadieelever som äter skollunch dagligen blivit mindre.

I Korsholm är det tvärtom.

Där är andelen något större jämfört med undersökningen som gjordes för två år sedan.

Av enkätsvaren framgår också att åttorna och niorna i Korsholm, men också i Vasa, är missnöjda med skolmaten.

Inte ens hälften säger att skollunchen har bra kvalitet.

Och inte ens hälften tycker att skollunchen smakar bra.

Bild: Kati Hiekkanen

I Vörå och Malax säger i snitt åtta av tio elever att de äter skollunch dagligen. Eleverna där är betydligt nöjdare med skolmaten än de i Vasa och Korsholm.

En närmare granskning av materialet (årskurs 8 och 9) visar att flickor slarvar mera med skolmaten än pojkar.

I Vasa skippar nästan varannan flicka (45 procent) i åttan och nian skollunchen. I Korsholm är andelen 38 procent, i Malax och i Vörå 21 respektive 31 procent.

Bild: Kati Hiekkanen

Användningen av energidrycker har blivit vanligare.

Mellan 9 och 14 procent av åttorna och niorna säger att de dricker energidrycker nästan dagligen.

Andelarna har ökat med ett par procentenheter jämfört med enkäten för två år sedan.

Andelen pojkar som använder energidrycker är större än andelen flickor.

Hälsa i skolan 2025

• "Äter skollunch dagligen" är en av nio frågor som handlar om matvanor och skolmåltider i enkäten Hälsa i skolan 2025.
• Frågan som ställdes i enkäten var följande: Hur ofta äter du skollunch under en vecka?
• Svarsalternativen var: 5 dagar, 3–4 dagar, 1–2 dagar, inte alls.
• Enkäten besvarades av cirka 270.000 studerande i den grundläggande utbildningen, gymnasier och yrkesläroanstalter runt om i landet.

Att en så pass stor andel av högstadieeleverna hoppar över skolluncherna blev en snackis på förra fullmäktigemötet i Korsholm.

Då behandlades kommunens välfärdsrapport för 2024. I den ingår uppgifter från den tidigare Hälsa i skolan-enkäten.

– Det är ett bekymmer. Vi som jobbar i skolcampuset ser att det köps energidrycker, skräpmat och godis. Det är bara att kolla skräpkorgarna, sa Tomas Koskinen.

Enligt honom finns det skillnader mellan Keskuskoulu och svenska högstadiet.

– Keskuskoulus lärare är stränga med energidrycker. Eleverna får inte ha dem. Men på svenska sidan får man. Det skapar förvirring. Personalen borde prata ihop sig om vad som gäller, sa han.

På tal om möjliga orsaker till att skollunchen inte intresserar sa Charlotta Rosenlöf (SFP):

– Det finns inte tid för ordentliga lunchpauser. Schemat är för tätt på grund av långa skolresor. Sådant borde gå att fixa. Det känns inte som så svåra saker.

Tomas Koskinen var inne på samma sak.

– Tidsschema och skjutsar begränsar. Det är svårt att få tillräckligt långa raster med tanke på både lunch och motion. Samanvändning av matsalar skapar stress när många ska äta samtidigt på kort tid. Eleverna behöver lugn och ro.

– Det är viktigt att ta tag i problemet innan det blir värre. När man har druckit energidryck och ätit en påse chips så är man inte hungrig. Man ids inte äta lunch. Det är verkligen synd för vi har bra mat och satsar på den, sa han.

Välfärdsrapport

• Kommuner har en lagstadgad uppgift att främja invånarnas hälsa och välfärd.
• Varje fullmäktigeperiod utarbetas en välfärdsplan för fyra år.
• Den handlar om olika saker som påverkar invånarnas hälsa och välfärd, mål som ställs, hur de mäts och följs upp.
• Uppföljningen görs i form av en välfärdsrapport som lämnas till fullmäktige en gång per år.