”Glöm aldrig trösta även pojkarna"

Både mäns förmåga att prata om psykisk ohälsa och det bemötande de får påverkas av könsnormer. Bild: 123rf

Seglivade könsnormer får män att bita ihop och ta till destruktiva metoder vid depression. Den som inte fått lära sig att sätta ord på sina känslor får svårt att söka hjälp vid psykisk ohälsa. Istället knyter de näven i fickan, tar till missbruk eller i värsta fall självmord.

Psykologen Anna Lagerblad och psykiatrikern och suicidforskaren Ullakarin Nyberg har båda erfarenhet av att möta män med psykisk ohälsa. När männen väl tagit steget och sitter i mottagningsrummet har det ofta hunnit gå väldigt långt.

På frågan ”hur mår du”, kan de ge svävande svar i stil med ”det är väl okej”, samtidigt som självskattningsformulär visar att det förekommit självmordstankar under flera veckors tid.

När Anna Lagerblad arbetade inom primärvården och specialistpsykiatrin gick hon ofta med en gnagande oro kring om hon verkligen fått all information som behövdes för att göra rätt bedömning.

– De kunde må väldigt dåligt och ha tankar om att avsluta sitt liv, som pågått länge. Men de hade svårt att uttrycka det med ord.

Ullakarin Nyberg träffar dagligen förlustdrabbade anhöriga.

– Det är så många närstående till män som säger att självmordet kommit som en blixt från en klar himmel. Mannen har inte berättat, inte bett om hjälp. Han har bitit ihop och gått till arbetet som vanligt, spelat innebandy och skött sina åtaganden utan att någon förstått.

Även hon vittnar om mäns svårigheter att sätta ord på sitt mående, vilket kan få allvarliga konsekvenser när vården ska ställa diagnos.

– Vid psykiska problem är det nödvändigt att kunna klä sina symtom i ord för att få rätt hjälp. Har man inte orden lämnas man ensam med en inre tryckkokare där locket till slut flyger av, säger hon.

I boken ”Den livsfarliga tystnaden” har tolv män valt att bryta tystnaden kring sin psykiska ohälsa. I djupintervjuer delar de med sig av sina erfarenheter. Under lång tid har de försökt lösa sina problem på egen hand. Men de delar också erfarenheten av att mötas med en axelryckning när de väl gläntat på dörren.

– ‘Du som har jobb och familj har väl inget att klaga över, ryck upp dig och ta en promenad.’ Det släcker ner alla försök att sätta ord på hur man mår. Männen måste träna på att prata, men omgivningen måste också lära sig bemöta dem på rätt sätt, säger Ullakarin Nyberg.

Anna Lagerblad berättar att de män hon mött ofta blivit övertalade av en partner eller vän att söka hjälp.

– De har med sig anteckningar i mobilen eller på en papperslapp där den närstående skrivit upp symptomen.

De som på eget initiativ kontaktar vården söker inte sällan för diffusa, fysiska symtom. Innan de skickas till psykologen har de kanske gått flera gånger till läkare som inte hittat något fysiskt fel.

– Bland män finns en okunskap om att psykiska problem kan ge kroppsliga symtom, som tryck över bröstet, yrsel eller sömnsvårigheter. Då kan det vara svårt att förstå att man i själva verket kanske är deprimerad eller har ångest, säger Anna Lagerblad.

Hos män finns ofta känslor av skam förknippade med psykisk ohälsa.

– Traditionella manlighetsnormer om att vara stark och kontrollerad gör att depression ses som svaghet. Det gör att män söker vård sent vilket kan få allvarliga konsekvenser eftersom det ökar risken för självmord, säger Ullakarin Nyberg.

I det offentliga samtalet om stressrelaterade sjukdomar och andra typer av psykiska besvär har kvinnors erfarenheter blivit tongivande. Psykisk ohälsa har blivit ett område som ofta beskrivs och definieras av kvinnor.

– Det är kvinnor som formulerar sig kring detta och då anpassar sig diagnostiken efter kvinnans uttryck, säger Ullakarin Nyberg.

Mäns depressioner yttrar sig ofta på andra sätt än hos kvinnor. De uttrycker mer ilska och irritabilitet, vilket väcker avståndstagande mer än omsorg.

– De självmedicinerar oftare med alkohol, spel eller substanser. Går man med inställningen att bra karl reder sig själv så hittar man egna metoder. Allt för att slippa den obehagliga känslan som är så skämmig och skrämmande, säger Ullakarin Nyberg.

Hennes och Anna Lagerblads erfarenhet är att kvinnor och män som lider av depression har liknande hjälpbehov, men att hjälpen måste erbjudas med en annan typ av kommunikation i samtalet med män.

– Inom vården är det viktigt att påminna sig om att det finns könsnormer kring psykisk ohälsa. Man måste möta män där de befinner sig och förmedla kunskap kring de här tillstånden som drabbar många någon gång under livet. Att normalisera psykisk ohälsa kan öppna upp för samtal, säger Anna Lagerblad.

Många män känner sig värdelösa när de inte klarar av sitt liv och sina åtaganden.

– Då måste man runda skammen och förklara att det är naturligt att känna så när man inte längre kan bära ansvaret för arbete och familj, säger Ullakarin Nyberg.

Ullakarin Nyberg och Anna Lagerblad menar att mäns svårigheter att prata om hur de mår psykiskt grundas i barndomen. Forskning visar att flickor tränas tidigt i att sätta ord på känslor. De får tröst och möjlighet att berätta vad som hänt och varför de känner som de gör, medan pojkar uppmanas att fortsätta leka för att ”det var väl inte så farligt”.

– De här erfarenheterna bär pojkarna med sig och det ställer till det om de drabbas av psykisk ohälsa, säger Anna Lagerblad.

Det finns studier som visar att små pojkar ger uttryck för ett bredare känsloregister än vad små flickor gör, men vid en viss ålder får föräldrar svårare att tolka pojkars känslouttryck.

– Någonstans i skolåldern förlorar pojkarna sin förmåga att uttrycka känslor så att föräldrarna förstår, säger Ullakarin Nyberg.

Svårigheten följer med pojkarna upp i vuxen ålder. Ofta pratar de inte om hur de mår ens med sina närmaste vänner. Kvinnor har däremot stor hjälp av sina vänskapsrelationer. De möts ansikte mot ansikte och pratar om motgångar i livet, förklarar Ullakarin Nyberg.

– Män umgås mer axel mot axel, de gör något tillsammans som att spela fotboll eller träna, men pratar mindre om hur de mår på insidan, säger hon.

Att förändra mäns förmåga att prata om känslor är ett område där var och en kan göra skillnad. Att tidigt träna små pojkar i att lära sig prata om känslor för att minska stigmat är något alla kan göra när de umgås med barn.

– Bara en sån sak som hur vi behandlar våra barnbarn. Låt pojkarna sitta i knät och vara ledsna, låt dem ha sina känslor. Glöm aldrig trösta även pojkarna, säger Ullakarin Nyberg.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

• Du kan prata med en person som jobbar inom vården, eller med någon du känner.
• Det går också att kontakta någon på en stödlinje.
• Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har tankar eller planer på att ta ditt liv.
• Via 112 kan du få kontakt med exempelvis ambulans, polis, räddningstjänst och även jourhavande präst.