Fler högskolestuderande har svårt att försörja sig – en tiondel saknar framtidstro

Allt fler studerande oroar sig över hur de ska försörja sig. Bild: Alexandra Stark / arkiv

Var fjärde högskolestuderande är rädd för att maten ska ta slut, och att inte ha råd med mer.

Försörjningssvårigheterna har ökat både bland universitetsstuderande och yrkeshögskolestuderande. En osäker försörjning är fortfarande vanligare bland yrkeshögskolestuderande (24 %) än bland universitetsstuderande (15 %).

Det här framgår av hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande som genomförts av THL.

I undersökningen uppgav 24 procent av de studerande att de var rädda för att deras mat skulle ta slut på grund av brist på pengar. Totalt 18 procent uppgav att de hade varit tvungna att avstå från att köpa läkemedel. Sådana erfarenheter var vanligare bland yrkeshögskolestuderande än bland universitetsstuderande.

”Konsumentpriserna och räntorna, vilka stigit till följd av den höga inflationen, har påverkat ofta låginkomststuderandes vardag och försörjningens tillräcklighet. Situationen har sannolikt förvärrats av nedskärningarna i bostadsbidraget, vilket kommer att försvåra försörjningen för studerande ytterligare i fortsättningen" säger ledande forskare Laura Kestilä i ett pressmeddelande.

Många studerande lyfter studielån och använder lånet för att täcka nödvändiga vardagsutgifter. Lånebaserade inkomster kan öka den ekonomiska osäkerheten.

Största delen av högskolestuderandena upplever ändå att vardag är mycket tryggt (88 procent av männen och 79 procent av kvinnorna). Men 16 procent av studerande saknar framtidstro – med åldern upplever fler män att de saknar framtidstro.

Forskningsprofessor Sakari Karvonen säger att det här kan vittna om svårigheter i välfärden och försörjningen och oron som uppstår ur det.

”Unga vuxnas upplevelser av hopplöshet och bristande utsikter är oroväckande signaler för hela samhället. För att stärka framtidstron bör man åtminstone se till att unga har tillräckliga förutsättningar för att upprätthålla en stabil vardag. Ungas förmåga att tolerera osäkerhet kring framtiden måste också stärkas”, säger Karvonen.