Färre högskolestuderande vill ha barn

Färre högskolestuderande vill ha barn. Bild: Frida Pått

Över hälften av högskolestuderande vill ha barn i framtiden, men inte än. Finland behöver röja hinder, anser THL.

Nativiteten är rekordlåg i Finland. Utvecklingen av högskolestudenters barnönskan följer samma trend som i andra undersökningar om barnafödande som gjorts de senaste åren. Oväntade samhällskriser, osäkerhet kring arbetsmarknaden och ökade utmaningar för den psykiska hälsan, särskilt bland unga kvinnor, återspeglas sannolikt i unga vuxnas önskan att få barn. Det skriver THL i ett pressmeddelande.

Men det är en skillnad mellan det önskade och det faktiska antalet barn. THL har undersökt vad som påverkar studerandes önskan om att skaffa barn, och vad som påverkar dem i beslutet att verkligen satsa på att skaffa barn.

Färre kvinnor vill ha barn

Två av tre högskolestuderande önskar få barn i framtiden. Hos kvinnor har önskan om barn minskat under de senaste åren. Dessa resultat framgår av Hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande, som genomfördes av Institutet för hälsa och välfärd (THL) förra våren.

Under de senaste åren har den ekonomiska situationen och erfarenheten av otillräckligt stöd från samhället blivit ett klart vanligare hinder för att få barn, både bland män och kvinnor. Det visar undersökningen.

De vanligaste hindren för att skaffa barn är oavslutade studier, ekonomisk situation, ovilja att förbinda sig till små barn, att förena studier med familjeliv samt de studerandes unga ålder. Däremot har klimatförändringen och erfarenheten av Finland som ett icke-barnvänligt land inte lika stor betydelse.

Hos kvinnor är oron att orka som förälder och det egna hälsotillståndet också vanliga hinder.

”Alla vill inte ha barn och är nöjda med sitt val. Situationen blir besvärlig om olika hinder fördröjer eller gör det omöjligt att få barn, och en del får därför färre barn än de önskat. Det är viktigt att samhället stöder förverkligandet om att önska att få barn genom att sänka de upplevda hindren” säger forskningschef Suvi Parikka i ett pressmeddelande.

Psykisk ohälsa ett upplevt hinder

Undersökningen visade att studerande med psykisk belastning mer sällan önskar barn än de som inte är psykiskt belastade. Av de som upplever sig som psykiskt belastade vill 52 procent av männen få barn, jämfört med 68 procent av de som inte upplever sig som psykiskt belastade. För kvinnor är motsvarande siffror 51 procent jämfört med 65 procent.

”Problem med den psykiska hälsan kan vara en anledning till att önskan om att få barn minskar. Det är viktigt att stödja personer med psykisk belastning och vid behov vårda dem inom mentalvårdstjänster. Detta kan bidra till att minska hindren för önskan om att få barn” säger forskningschef Olli Kiviruusu .

Att stödja den psykiska hälsan under studietiden är mycket viktigt, eftersom det främjar studieframgång och möjligheten att bilda familj. När det gäller att kombinera studier och familjeliv bidrar ekonomiskt stöd och tillgång till småbarnspedagogiska tjänster till välbefinnandet i de studentfamiljer där det finns barn.

Undersökningen i siffror

• Av högskolestudenterna önskar 60 procent att få barn i framtiden.
• Män vill oftare ha barn (63 %) jämfört med kvinnor (59 %).
• Jämfört med år 2021 var det färre kvinnor som förra året svarade att de vill ha barn i framtiden.
• De vanligaste hindren för att skaffa barn var egna pågående studier (60 %), ekonomisk situation (49 %), ovilja att binda sig till små barn (44 %) samt ung ålder eller omognad (38 %).
• Kvinnor upplevde nästan dubbelt så ofta som män att den egna orken som förälder var ett hinder för att skaffa barn (37 % jämfört med 20 %).
• Yrkeshögskolestudenter (56 %) ansåg mer sällan än universitetsstudenter (64 %) att ofullbordade studier var ett betydande hinder för att skaffa barn.