Benjamin och Olivia Streng blir ledande pastorer för Sion

Benjamin och Olivia Streng får snart en framträdande roll för många Vasabor och Korsholmare, när de tar över ledarskapet för Sionförsamlingen. Bild: Fredrik Westblom

Sionförsamlingen har länge varit en del av Vasas historia – ja, nästa år fyller den faktiskt 100 år. Lagom till jubileet tar två unga personer över rollen som ledande pastorer. Vi fick en pratstund med Benjamin och Olivia Streng om hur de hamnat där de nu befinner sig, och om ansvar.

Jag öppnar dörren till Sionförsamlingen i Vasa, och genast möts jag av församlingens nyblivna pastorer, Benjamin, 34, och Olivia, 30.

– Officiellt är det den 7 september som vi installeras, säger Benjamin.

Paret är ingalunda nya i församlingen. De har båda redan agerat pastorer i två års tid, men nu får de en ledande ställning.

– Vi är redan varma i kläderna, men nu får vi ett större ansvar, säger Olivia.

Olivia Streng ser fram emot sin nya roll som ledande pastor tillsammans med Benjamin. Bild: Fredrik Westblom

De tar mig med på en rundvandring i lokalerna. Den huvudsakliga kyrksalen rymmer 400 personer. Ungdomar, unga vuxna och seniorer samlas under olika tider in i veckorna, och varje söndag samlas ett drygt hundratal till gudstjänst.

I ena hörnet finns ett stort kors och i det andra en orgel, men det är också det enda som påminner om en luthersk kyrka.

– Fast orgeln fungerar inte.

I stället bjuds gudstjänstdeltagarna på popmusik framförd av ett band.

– Ljudsystemet är den största investeringen vi gjort på länge, säger Benjamin och fortsätter:

– Överlag med det frikyrkliga kan man säga att inga objekt är särskilt heliga för oss. Vi har till exempel ingen predikstol, utan använder en talarstol som lyfts fram och ställs sedan undan.

Kanske med undantag av en sak: nästan mitt i blickfånget finns dopgraven.

Sionförsamlingen praktiserar troendedop, och under gudstjänsten döps personerna i den här dopgraven. Bild: Fredrik Westblom

– Vi praktiserar troendedop, säger Olivia.

– Här får folk själva ta beslutet att låta sig döpas. Ofta har de kommit till tro på Jesus och vill överlåta sitt liv till Gud, säger Benjamin.

Hur länge tar ett dop?

– I gudstjänsten tar det cirka fem minuter, men om man vill får vi det nog avklarat på tio sekunder.

Han påpekar att församlingen också välsignar barn, men troendedopet måste den vuxna själv be om.

Sionförsamlingen är aktiv. Huset står sällan tomt, säger Benjamin och Olivia Streng. Bild: Fredrik Westblom

Församlingen fyller 100 år 2026, och är en aktiv sådan, med ett hundratal gudstjänstbesökare varje helg. Bland många unga finns det ett stort nyväckt intresse för tro.

– Jag är uppvuxen i en kristen familj, och ända sedan jag var ung har jag hjälpt till i kyrkan. För mig har tron funnits med hela tiden och alltid varit självklar, säger Olivia.

Hon kommer ursprungligen från Umeå. Vid sidan om det kyrkliga jobbar hon som arkitekt.

– Orsaken till att jag är här, där jag är i dag, är att jag alltid har fått vara med som ledare. Jag har fått ansvar men ändå blivit uppbackad och fått vara med och bygga församlingen.

I foajén finns ett kafé, och det är också här ungdomarna håller till och spelar pingis i samband med fredagarnas ungdomsverksamhet. Bild: Fredrik Westblom

Benjamins bakgrund har liknande drag. Han kommer från ett hem där tron var en naturlig del av livet, men som tonåring blev det lite svårare med den saken.

– Jag var väldigt tydlig med att jag var kristen, men det uppskattades inte av andra i min skola. Då blev jag skygg i min tro och skämdes en hel del.

I samma veva hittade han till Sion, och som artonåring lät han sig döpas.

– Sedan fick jag en plats här, och fick precis som Olivia hjälpa till i församlingen.

Bland annat fick han en gång frågan om han kunde tänka sig att ta med ett gäng ungdomar till ett nyårsläger i Umeå. Då jobbade han som klasslärare, och det var svårt att balansera arbetet med ansvaret i församlingen.

– Jag frågade mig själv flera gånger vad det är jag håller på med, som åker iväg till Umeå mitt under mitt jullov som lärare. Men i efterhand är jag glad att jag gjorde det, säger Benjamin.

– Ja, för där möttes vi, säger Olivia.

– Orsaken till att vi nu har blivit ledande pastorer tillsammans är att vi båda har haft ledare som har sett oss, trott på oss, och låtit oss växa som personer, fortsätter hon.

I den lutherska kyrkan är kvinnoprästfrågan än i dag en högst aktuell fråga, men i pingstkyrkan verkar så inte vara fallet?

– Vi har flera kvinnliga pastorer i vår församling, så för oss är det en icke-fråga. Vi tror att Gud kan använda precis den han vill, och det handlar mera om person för oss. Vi gör inte skillnad på man och kvinna på så vis, säger Benjamin.

– Det handlar också om igenkänning, att som kvinna ha en annan kvinna som pastor och ledare. Jesus var själv väldigt tydlig med att lyfta kvinnans roll i en samtid där hon var totalt under all värdighet, säger Olivia.

Benjamin Streng är utbildad klasslärare. Nu kommer han bli en av Sionförsamlingens ledande pastorer. – Många tror bland annat att man måste vara medlem för att få komma hit, men det stämmer förstås inte, säger Benjamin. Bild: Fredrik Westblom

Det finns kurser för de som vill bli pastorer. Finska pingstkyrkan ordnar en sådan, som ger deltagarna så kallad pastorslicens, vilket bland annat ger vigselrätt. Den har Benjamin gått.

– Men den främsta orsaken att någon blir pastor är nog att man känner ett kall. Det är inget man vanligtvis strävar efter som en karriär.

– Man blir inte pastor för att man själv utnämner sig till det. Det är en lång process där församlingen ser vem som blir nästa pastor, säger Olivia.

Pingströrelsen

• Uppstod i USA i början av 1900-talet och spred sig snabbt till Europa och redan 1907 hittade rörelsen till Norden.
• Pingströrelsen är en frikyrklig rörelse, vilket innebär att den står utanför de traditionella statskyrkorna. Varje pingstförsamling är självständig.
• Har inte präster, utan pastorer. Det finns inte en lika tydlig väg till yrket som inom den lutherska kyrkan, där präster studerar teologi för att sedan prästvigas.
• Pingströrelsen praktiserar troendedop. Det sker i en dopbassäng och då sänks hela kroppen ner under vattnet.
• Gudstjänsterna lägger stor vikt vid lovsång, bön och predikan. Ofta har gudstjänsterna inslag av andliga nådegåvor, såsom tungotal.
• Källa: SO-rummet.se och Evangelisk-lutherska kyrkans information om ekumeniska relationer med andra kyrkor.

Samtalet glider in på fördomar.

Vilka är de största fördomarna ni mött?

– Många undrar vad i hela friden det innebär att vara pastor, och visst är det samma slags fördomar man kan möta för att man är kristen. Man är ju lite tråkig och lite torr och tänker inte själv. Jag har fått frågan "va, är du kristen, men du är ju normal", säger Olivia.

De poängterar båda att fördomar alltid kommer någonstans ifrån, och att det är bra att möta dem.

Benjamin och Olivia Streng finner en stor styrka i att vara två. Bild: Fredrik Westblom

Ni är ledande pastorer, och ni är också gifta. Hur påverkar det ert liv att både arbeta och bo tillsammans?

– När vi kör hem från kyrkan på söndag brukar vi köra ett extra varv, så att vi ska hinna prata klart om dagen. Då vi stiger ur bilen stänger vi av, säger Olivia.

– Det blir väldigt intensivt eftersom vi ofta jobbar helg. Målet är att vi över längre tid ska få en balans i tillvaron, säger Benjamin.

– Sedan är det en otrolig styrka att vara två, för vi tänker väldigt lika, säger Olivia.