Är du en busy bragger? Dags att sluta prata om hur stressad du är

Ser tillvaron ut så här? Eller vill du verka upptagen för att andra ska tycka att du är bra? Bild: Annika Carlsson/DN

Brukar du prata om att det är ”sååå mycket just nu”? Då kan du vara en sådan som stjäl energi från andra. Termen ”busy bragger” har myntats för att sätta namn på ett beteende som, kanske, allt för många känner igen sig i.

Artikeln i korthet

• Begreppet ”busy bragging” handlar om att skryta om hur upptagen och stressad man är, vilket ofta stör och dränerar omgivningen.
• Att visa sig ständigt stressad ger sällan högre status, utan kan istället leda till att kollegor undviker personen och arbetsklimatet försämras.
• Ofta är det självvalt att ha ett pressat schema – många väljer själva att fylla sina dagar med för mycket.

Första svaret kommer snabbt, men följs av ghosting.

En påminnelse ger förslaget att han kan på fredag, men bara en halvtimme. Är professorn en sådan som intervjun ska handla om – de som är ”viktiga” genom att verka uppbokade och stressade?

Handen på hjärtat nu Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och tidigare föreståndare för Stockholms stress center vid Stockholms universitet och KI – är du en ”busy bragger”?

Han skrattar till, säger att frågan är bra och svarar sedan följande, men det är oklart om han är lite skämtsam:

– Jag vill försöka låta bli, men delvis är jag nog det. Jag kan nog skryta med min upptagenhet, dolt bakom en portion med falsk blygsamhet.

Dagarna efter att han nåddes av första mejlfrågan om intervju var späckade med uppgifter kopplade till de höga forskningsstolar som han sitter på. Han ghostade mig alltså inte medvetet, det var bara extra mycket den veckan.

– I forskningsvärlden är det faktiskt ingen idé att försöka skryta med att ha mycket att göra, nästan alla har ju det och känner sig stressade.

Men han möter skrytstressare, ”busy braggers”, emellanåt.

– Som en tidigare kollega som var lite känd för att hålla på så. Vid ett tillfälle när han var så ”upptagen” bokade jag den flygbiljett som han behövde. Då var jag alltså professor, men jag blev lite som alla kvinnor som håller självupptagna män under armarna.

Om han minns rätt tog han till slut upp beteendet med kollegan, men det är oklart vad utgången blev.

Alla evidenstörstande läsare tycker kanske att denna artikel bygger väl mycket på anekdotisk bevisföring. Iakttagelsen är korrekt. ”Busy bragging” är ett populärpsykologiskt begrepp. Mats Lekander har hittat en studie om ”stress bragging”, en alternativ term, i ämnet, publicerad i Personnel Psychology förra våren.

Busy bragging är en metod för att verka viktig, duktig, effektiv eller bli uppskattad. Bild: Hampus Andersson/DN

Den studien och Mats Lekanders egna resonemang säger samma sak; oberoende av bevekelsegrunderna är busy bragging en misslyckad metod att verka viktig, upptagen, duktig, framgångsrik, effektiv eller bli uppskattad. Kollegor kommer inte att göra vågen och se personen som arbetsplatsens hjälte. Snarare kommer de att sucka inombords och sedan beklaga sig än en gång vid middagsbordet över den där typen på jobbet som är en energitjuv.

– Busy bragging kan vara ett sätt att slippa tråkiga uppgifter, så att de läggs på andra som inte verkar lika upptagna. Det kan också vara ett försök att få stöd från andra eller visa ett behov av att bli bekräftad.

Busy braggers

• ”Busy braggers” kan fritt översättas till skrytstressare, vilka även kan kallas ”stress braggers” eller som fenomen – ”stress bragging”.
• Det är personer som ideligen framhäver hur stressade de är, hur mycket de har att göra eller hur inbokade de är. Det kan ske på ett beklagande eller på ett skrytsamt sätt.
• Beteendet kan grundas i ett behov av att visa att de är viktiga eller framgångsrika. Att de vill bli bekräftade eller att de är oroliga för att de uppfattas som lata i jämförelse med mer effektiva personer.
• Beteendet är ogynnsamt för både personen själv och för omgivningen.

Och så är det det där med social status. Vi lever i en kultur där självhävdelsebehovet kan fastna i vad personen gör i stället för vem den är och vad den gör för andra.

En annan aspekt är att skrytstressare kan sprida negativ stress till sin omgivning och bidra till både sämre arbetsklimat och resultat.

När Mats Lekanders karriär tog fart på 00-talet var han nära att göra ett misstag. Allt mer krävande plikter i kombination med livet som småbarnsfar innebar att det inte längre skulle finnas tid för musiken, att spela kontrabas i ett band.

– Nej, tänkte jag sedan, jag ska tacka ja till musiken och till idrotten, även om det känns som att jag inte alls hinner. Annars kommer det att kännas som att arbetet och familjen äter upp hela kakan av det som är jag. Jag insåg att jag behövde göra det för att livet skulle kännas meningsfullt.

Han kan kanske låta lite självgod; visst, lätt för honom att göra så i en privilegierad position. Hans poäng är dock ett av hans hjärtebarn inom forskningen – att skilja på olika sorters stress.

Likt ”busy braggers” har många uppfattningen att stress alltid är den inombords hetsigt flåsande och dränerande sorten. Den finns, absolut, och sliter på kropp och själ när den håller i sig länge. Vad Mats Lekander önskar är att ordet stress även får andra konnotationer.

– Vi mår bättre om vi lär oss att stressrespons även kan få oss att skärpa oss och att fokusera. När vi ser så på de positiva effekterna av stressresponsen höjs vår prestationsförmåga och vi får mindre ångest.

Någonting som är förbryllande med skrytstressare är att det tajta schemat ofta är självvalt. Bild: Magnus Hallgren/DN

”Stress” har smetats ut till allt möjligt, anser Mats Lekander, vilket ibland kallas ”concept creep”. En hektisk men inspirerande dag, en stund av anspänning inför en krävande men stimulerande uppgift – allt buntas ihop till dålig stress.

– Och det är inte hjälpsamt att tänka så.

Någonting som är extra förbryllande med skrytstressare och andra som visar att de är sååå stressade eller att det är sååå mycket hela tiden är att det ofta är självvalt. Det kan vara ett krävande chefsjobb, att renovera sitt hus i all oändlighet, att fylla alla kvällar med aktiviteter för sig själv eller barnen. Listan kan göras lång, den röda tråden är att de någonstans på vägen fattade ett aktivt beslut om upplägget.

– De pressar in saker på egen hand och sedan står de där och verkar se sig själva som en passiv agent i livet, säger Mats Lekander och i telefonen hörs det nästan hur han bekymrat skakar på huvudet.

Det är en minut kvar innan den avsatta intervjutiden är slut – jodå, jag har koll. Mats Lekander tycks vara långt inne i en fritt löpande utvikning, men så knyter han snabbt och elegant ihop den.

Nästa inbokade möte väntar. Han avslutar samtalet med en avslappnad stämma. Utan minsta antydan om stress.

Råd om stress

• Se inte stress enbart som negativt. Stressresponsen är i grunden hjälpsam och skärper våra sinnen och prestationsförmågan.
• Använd även andra ord än ”stress” när det passar, som anspänning, jäkt eller tidsbrist.
• Skilj gärna mellan akut och kronisk stress. Den akuta är hjälpsam.
• Om du känner negativa konsekvenser av stress under lång tid, se vad du kan förändra i ditt liv. Fastna inte i att beklaga dig. Sök hjälp, titta på 1177.se eller liknande sajter för råd om stress- eller sömnbesvär.
• Glöm inte bort att känna tacksamhet för det som är bra i livet eller samhället.
• Källa: Mats Lekander, professor i hälsopsykologi, KI