Anna Sourander: Närpes i all ära – men Kurikka har också en framgångssaga att berätta
Metallindustrin är stark i Kurikka. Ungefär en procent av industrins arbetstillfällen finns i kommunen, som har knappt 20 000 invånare. Arkivbild. Bild: Kevin Åkerlund
För inte så länge sedan var Kurikka en purfinsk ort. Men på bara några år har antalet invandrare mer än fördubblats – och nästan alla är en del av arbetslivet.
Ännu för drygt fem år sedan var antalet invånare med invandrarbakgrund i Kurikka väldigt blygsamt. Men sedan 2020 har antalet invandrare mer än fördubblats. I dag finns ungefär 50 nationaliteter representerade i Kurikka, en finskspråkig kommun i Södra Österbotten med knappt 20 000 invånare.
Det anmärkningsvärda är att väldigt få av dem står utanför arbetslivet. I Finland är arbetslösheten bland invandrare upp till tjugo procent. I Kurikka är under tre procent av invånarna med utländsk bakgrund arbetslösa. Invandrarna har fått jobb inom flera olika sektorer, även om majoriteten arbetar inom industrin och jordbruket.
Med andra ord är Kurikka något på spåren. Något som hela landet slagit knut på sig själv de senaste åren för att hitta. Nämligen sätt att dra nytta av den arbetskraftspotential som invandrarna utgör och som Finland så nödvändigt behöver.
En motsvarande framgångssaga har Närpes stått för. Staden har delvis tack vare en osedvanligt hög andel invandrare en positiv befolkningsutveckling, vilket är ovanligt för landsbygdskommuner. Och utan den invandrade arbetskraften hade växthusnäringen knappast varit vad den är i dag.
Hur har man då lyckats i Kurikka? Den enkla förklaringen är att kommunen lyckats i sin integrationspolitik, vilket återspeglas i sysselsättningen. I praktiken handlar det om regelrätta satsningar i kombination med ambition att se både helheten och individer.
Trots sin ringa storlek har Kurikka inte bara en, utan två koordinatorer för integration. Enligt livskraftsdirektör Juha Luukko har satsningen på integrationstjänsterna gjorts enligt önskemål från näringslivet. Då man integrerar gäller det att ha koll på helheten. Tjänsterna ska inte vara fragmenterade, och den som behöver hjälp ska inte bollas mellan olika instanser.
Självklart är det lättare för en liten stad som Kurikka att ha koll på helheten än vad det är för en större stad. Kurikka har också den stora ökningen till trots fortfarande ett blygsamt antal invandare jämfört med de flesta kommuner i svenska Österbotten.
Men övriga Finland har all orsak att titta närmare på Kurikka-modellen. Det gäller också för Österbotten där utländska studerande står i matkön i Vasa eftersom de har svårt att få jobb – samtidigt som företagen i regionen skriker efter kvalificerad arbetskraft.
Har du ett jobb till mig? Det är enligt Mirva Pirneskoski, en av Kurikkas koordinatorer för integration, den överlägset vanligaste frågan hon får av sina klienter. Viljan att vara en del av arbetslivet och en del av samhället överlag finns. Men hur viljan att delta i arbetslivet omsätts i verklighet varierar från individ till individ. Därför är det viktigt att erbjuda ett mångsidigt och flexibelt system för integration.
I Kurikka hjälper Pirneskoski och hennes kollega sina klienter genom hela livet – från studier och jobb till föräldraskap, hälsa och pension. De hjälper till när ansökningar för uppehållstillstånd ska göras och i jakten på arbets- eller praktikplatser.
Föga överraskande är den största utmaningen språket. Samma utmaning finns förstås överallt, vilket ofta leder till långa köer till språkkurserna och en lång väntan på att kunna ta nästa steg i integreringsprocessen. I Kurikka har man förhandlat fram extra språkkurser med lokala utbildningsaktörer för att lätta på trycket.
Finland behöver fler framgångssagor som Kurikka och Närpes. Annars kommer den ekonomiska kräftgång som pinat landet i åratal aldrig att ta slut.