Anna Sourander: Någon måste sätta stopp för Kinajättarna som stjäl stickmönster och hotar integriteten
I mitten syns Uusitalos egen bild. Shein har ändrat tröjans färg på bilden och säljer likadana koftor i lila och gult. Bild: Privat/skärmdump
De kinesiska snabbmodejättarna är fruktansvärt duktiga på AI. Men ingen ska behöva acceptera plagiat och uteblivna inkomster.
Oj nej! Det var Noora Uusitalos första reaktion när hon fick veta att den kofta hon skapat mönster till och säljer som sin egen också säljs av det kinesiska snabbmodeföretaget Shein. Tillsammans med en väninna driver Uusitalo ett företag som säljer digitala stickmönster. Förskräckelsen var stor när Uusitalo via en Instagram-följare fick veta att Shein sålde deras koftmodell, med hjälp av en egen bild där Uusitalo själv syns – och dessutom till ett mycket lågt pris.
Uusitalo är långt ifrån ensam om att ha gått igenom de känslor som kommer när något du skapat plötsligt marknadsförs och säljs av någon annan. Det är obehagligt att någon utan din vetskap använder bilder och videor på dig. Ovissheten om hur länge detta pågått, vem som ligger bakom och känslan av att ha blivit bestulen på något unikt du skapat är svår att hantera. Känslor som äter på integritet och självkänsla.
För de kinesiska snabbmodejättarna Shein och Temu är det vardag att suga upp trender och intressanta produkter på nätet och förvandla dem till egna produkter som säljs till ett billigt pris över hela världen. Mest utsatta är de stora varumärkena. Av de finländska internationellt stora aktörerna har både Marimekko och Finlayson fått erfara detta. Den som klickat in sig på Temus sortiment har antagligen stött på bland annat lakan som är väldigt lika Finlaysons klassiska elefantlakan.
För bolagen som får sina varumärken och produkter plagierade är det givetvis en ekonomiskt förlust. Det handlar inte bara om att kunder väljer billigare kopior i stället för de dyrare originalen. Ansvarsfulla företag betalar dessutom royalty för de varumärken de använder, vilket kopiorna slipper. Förutom Finlaysons elefantlakan såldes även kopior på deras Tom of Finland-lakan av Temu.
Det stora svenska klädbolaget H&M har stämt Shein för plagiat i en domstol i Hongkong, men processen är både lång och invecklad. I Frankrike och Italien har Shein dömts att betala miljonbelopp i skadestånd för att ha misslett sina kunder på sin europeiska webbplats. Men generellt är det dyrt, krångligt och tidskrävande att bekämpa Kinajättarnas systematiska plagiering.
Ännu svårare är det för småföretagare som saknar de stora bolagens juristresurser. Samtidigt är det skrämmande att ingen går säker. Alldeles säkert finns exempelvis den populära webbplatsen Ravelry, som används av stickare och virkare, på både Sheins och Temus radare.
Över tiotusen finländare använder Ravelry som ett sätt att söka, köpa och sälja mönster. Totalt har webbplatsen över elva miljoner användare och Finland ligger i toppen när det gäller antal projekt per 100 000 invånare.
Kinajättarna använder AI för att systematiskt identifiera trender och omvandla mönster, bilder, videor och annat material till egna produkter. I fallet Uusitalo var det till exempel alldeles tydligt att Schein sålde hennes koftmodell med en AI-genererad video.
För att ha ens en liten chans att komma åt plagieringen krävs det hårdare tag. Och det är framför allt EU som måste reagera. Utmaningen är att utvecklingen går så snabbt. Så sent som i våras trädde världens första heltäckande AI-lagstiftning i kraft – EU:s AI-lag. Tanken är att AI-system ska analyseras och klassificeras utifrån den risk de innebär för användarna. EU har i flera år också jobbat hårt med att tygla stora plattformar som Meta, Tiktok och X. Nationellt talar man om både regelrätta förbud och tullar för att komma åt de kinesiska lågprisjättarna.
Tänk först och handla sedan, lyder det välkända ordspråket. Men frågan är om inte vore läge att utmana den tanken för att komma åt Temu och Shein. Det är redan konstaterat att deras verksamhet uppvisar brister när det gäller konsumenträttigheter, säkerhet och miljöpåverkan. Nu gäller det att vända på varje juridisk sten som finns för att hitta sätt att begränsa deras verksamhet.
Samtidigt behöver de europeiska konsumenterna tydligen ständigt påminnas om följderna av att miljontals paket från Kina strömmar in i vår vardag. Den billiga elektroniken utgör en brandfara och klädesplaggen innehåller farliga kemikalier. Den inhemska handeln förlorar stora summor, och samhället går miste om hundratals miljoner euro i skatteintäkter när konsumtionen flyttar till kinesiska plattformar. Det finns en risk att helt vanliga finländska stickare får se sina mönster och produkter utnyttjas, när de plötsligt dyker upp i snabbkonsumtionens flöden – utan deras medgivande.