Anna Sourander: De gulliga matrobotarna får våra klappar – men varför då?
Matrobotarna är artiga och kan både säga tack och spela musik. Arkivbild. Bild: Simone Åbacka
Vart är du på väg, lilla vän? Många kan inte låta bli att ställa frågan till den söta roboten på sex små hjul som står och tvekar i gathörnet.
Sedan en tid tillbaka finns matrobotarna även i Österbotten. Det är i landskapets större städer, Vasa och Jakobstad, samt även i Karleby, som maten nu kan levereras hem till dörren med hjälp av dessa lådor. De är försedda med hjul, flagga, motor och en hel uppsättning kameror och sensorer.
I huvudstadsregionen har matrobotarna redan blivit en hyfsat vanlig syn och i Åbo, Tammerfors och på flera andra ställen har robotarna också etablerat sig.
Matrobotarna är självgående fordon som kan köra upp till två kassar varor från matbutiken hem till kunden. De är utrustade med kameror som reagerar på trafiken runt omkring. Med hjälp av GPS och AI lär sig roboten att hålla koll på trafikljus och hinder på trottoaren, som fotgängare och cyklister.
Eftersom robotarna är rätt nya i finländska förhållanden har de väckt nyfikenhet hos folk. Videor på människor som möter matrobotar visar hur de roat flyttar sig undan när roboten kommer. Andra stannar upp och följer leende de små lådornas framfart. Vissa pratar till och med med robotarna, kanske med en mild fråga om vart den lilla vännen är på väg. Några böjer sig ned och ger roboten en klapp eller en knuff i rätt riktning när den kört fast.
Robotarna är antagligen gjorda för att väcka positiva känslor. Det säger Lena Marander-Eklund, professor i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi. På frågan om robotarna är en del av matbutikernas marknadsföring svarar marketchef Heidi Räikkönen vid S-market på Vasaesplanaden i Vasa att de absolut är det.
I första hand är matrobotarna ett sätt att underlätta matleveranser. Robotarna sparar både arbetstid och erbjuder en ny tjänst för matbutikernas kunder. De små lådorna utrustade med den senaste teknologin är också ett led i utvecklingen av det digitala samhället.
Robotisering, digitala hjälpmedel och artificiell intelligens erbjuder spännande möjligheter. De kan effektivisera olika typer av arbeten, skapa helt nya arbetssätt och till och med hjälpa till att snabbare och mer exakt identifiera sjukdomsbilder.
Men varför tycker så många att robotarna, särskilt de små lådorna på hjul, är gulliga? Enligt Marander-Eklund har människor en tendens att personifiera och förmänskliga saker.
En "Robban" finns i både ett och två hushåll i dag och alla känner säkert någon som inte tar bilen till jobbet, utan istället "Gamla Bettan" eller bara rätt och slätt "Audin". Filmer som WALL-E, berättelsen om den ensamma roboten som ska städa upp människornas skräp och som möter kärleken, gör säkert också sitt till för att förmänskliga just robotar.
Just matrobotarna talar till vårt innersta genom deras väldigt mänskliga egenskaper. När de står och tvekar vid ett vägskäl och inte vet hur de ska göra. De vill göra rätt, de vet att man korsar gatan när det är grönt men rutinen sitter inte riktigt ännu. Då är det lätt hänt att frågan slinker ut: "Vart är du på väg, lilla vän?".
Men flera experter anser att man borde motverka förmänskligandet av robotar. Interaktionen med dem blir bättre, och det blir lättare att förstå vad de kan och inte kan, när känslor lämnas utanför.
Matrobotarna uppfattas av många som söta och gulliga, men så kallade sociala robotar går ett steg längre. Inom bland annat vården finns det i dag robotar som är designade för att interagera och stöjda människor. Inom exempelvis äldreomsorgen är sådana robotar ett hjälpmedel när de mänskliga resurserna tryter.
Problemet är att en robot trots allt inte kan ersätta den mänskliga kontakten. Utvecklingen går visserligen snabbt, men att tänka avancerade tankar, vara kreativ och kommunicera verbalt eller skriftligt kräver mycket kognition. Dessutom uteblir den fysiska mänskliga kontakten helt i mötet med robotar.
När robotarna blir allt mer avancerade är risken stor att de mer och mer används till sådant som hämmar mänsklig interaktion. Allt fler äldre hänvisas till en robot i stället för mänsklig kontakt i vardagen. De som av olika anledningar är hänvisade till ett liv inom hemmets fyra väggar riskerar att förlora den sista kontakten med mänskligheten när även maten levereras av en robot.
Mänsklighet får inte reduceras till algoritmer. Bakom varje tekniskt framsteg finns ett ännu större behov av mänsklig närvaro. Den tanken bör också finnas med när man bestämmer hur mycket pengar och resurser vård, utbildning och andra tjänster ska få.
Det är också bra att hålla i minnet varför roboten finns när man möter en tvekande och trevande matrobot i gathörnet. De är utvecklade som hjälpmedel och marknadsföring. Att de gärna får uppfattas som gulliga bottnar säkert också i att det antagligen minskar risken för skadegörelse. Klapparna och de vänliga orden kan man gärna rikta till mormor på äldreboendet, treåringen som precis kom hem från dagis och hunden som varit ensam hemma hela dagen.
Länkar och bakgrund:
Analys i Dagens Media av risken med att förmänskliga robotar