Anna Jeanne Söderlund: Ljus trea bytes – för vi får inte använda pengar

Finland avskaffade hyresregleringen i början av 1990-talet. Sverige har den kvar. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Idiotin i den svenska hyresmarknaden visar hur det kan gå när regleringen går för långt.

Trots att mycket är bättre i Sverige än i Finland så finns det annat än gängkriminaliteten som vi inte behöver avundas svenskarna – som bostadsmarknaden till exempel.

Algoritmerna har märkt att jag gillar bostäder och följaktligen ser jag för tillfället en massa inlägg från grupper i Stockholm där folk försöker byta bostad med varandra. “Ljus och trevlig etta i Vasastan bytes mot tvåa innanför tullarna.”

Det är djupt märkligt att det i ett av världens modernaste och mest marknadstillvända länder fortfarande förekommer något så arkaiskt som byteshandel. Pengar uppfanns i tiden för att sätta fart på handeln, för det blir fasligt ineffektivt annars. Om det inte fanns pengar skulle jag vara tvungen att hitta en bonde som är intresserad av att köpa kommunikationstjänster varje gång jag behöver mat.

Men just så här idiotiskt fungerar den svenska hyresmarknaden och orsaken är förstås att den är så hårt reglerad. Folk är tvungna att byta de begärliga förstahandskontrakten med varandra, för de får inte säljas för pengar.

Om du i Finland behöver hyra en bostad går du in på nätet och hittar förmodligen efter någon minut ett antal lämpliga bostäder att välja på, för i Finland har det inte på länge rått brist på hyresbostäder. Och det beror förstås på att vi avskaffade hyresregleringen redan i början av 1990-talet.

Det som hänt sen dess är en stor förbättring för den tredjedel av befolkningen som numera bor på hyra. Så länge det rådde hyresreglering var det extrem brist på hyresbostäder. Folk hade hellre sina bostäder att stå tomma än hyrde ut dem, eftersom det var så svårt att säga upp en hyregäst och eftersom den hyra man fick var så låg. 

Sen visade det sig att det bästa sättet att förbättra hyresgästernas ställning inte var att ge dem överdimensionerat uppsägningsskydd och billiga hyror. Det bästa sättet var i stället att avskaffa regleringen.

Det som hände var ett skolboksexempel på hur marknadsekonomin fungerar som bäst: Det började byggas mängder av nya hyresbostäder. Under de sista åren före 2022 byggdes det till och med för mycket hyresbostäder, men det är ett problem enbart för investerarna. Hyresgästerna kan gnugga händerna eftersom situationen för dem innebär sänkta hyror och bättre villkor. Ännu ett skolexempel på en fungerande marknad.

Klipp till Sverige där man får dras med alla de problem som följer med reglering – stor brist på hyresbostäder i tillväxtcentra, en utbredd svart marknad, och en ineffektiv förhistorisk byteshandel.

Antagligen är svenskarnas gigantiska bostadslån också en följd av en dålig hyresmarknad, för finns det inte tillgängliga hyresbostäder så kan du bli tvungen att köpa bostad i stället. Att ha ett gigantiskt banklån som du bara betalar ränta på liknar ju faktiskt hyresboende – i ingendera fallet kommer den boende någonsin att äga bostaden fullt ut.

Skribenten är företagare i kommunikationsbranschen.