Allt fler unga i Vasa söker hjälp för missbruk – starkare droger vanligare

Sari Pukkinen jobbar på ungdomsstationen Klaara i Vasa. Arkivbild. Bild: Pixabay/Fredrik Westblom

Ungdomsstationen i Vasa flaggar för att unga med missbruk allt oftare byter från cannabis till blandmissbruk, opioider och intravenöst bruk.

Ungdomsstationen Klaara i Vasa arbetar med barn och unga i åldern 13–24 år för att stödja i frågor som livskompetens samt för att förebygga och behandla problem som psykisk ohälsa, missbruk och beroenden. När det kommer till missbruk av rusmedel upplever personalen att utvecklingen har varit relativt stabil de senaste åren, men sättet som missbruket sker på har förändrats.

"Tidigare sökte många unga hjälp för cannabisberoende, men det är sällan den primära orsaken längre. I nuläget söker unga oftare hjälp för långvarigt missbruk, vilket kan innefatta blandmissbruk och användning av starkare droger, såsom opioider och intravenöst bruk. Det är en oroväckande utveckling", skriver sjukskötaren Ulla Ahlvik på Klaara i ett mejl.

Det skiljer sig också i att unga söker hjälp först när beroendet har eskalerat och gått ganska långt, konstaterar Ahlvik.

Många patienter uppger att psykisk ohälsa är en orsak till att de har börjat använda rusmedel, vilket i sin tur kan leda till missbruks- och beroendeproblematik.

"De flesta patienterna som har omfattande missbruk har även haft psykisk ohälsa under en längre tid", skriver Ahlvik.

"En del unga uppger att de inte fått hjälp när de haft ångest och därför har de börjat självmedicinera med rusmedel."

Tillgången till narkotika i Vasa har förändrats. Tidigare skedde handeln främst på gatan, men numera har den flyttat till nätet, bland annat till olika krypterade chattjänster som Telegram och Signal. Det har gjort vissa typer av narkotika mer lättillgängliga på marknaden.

Missbrukarvården är utmanande eftersom patienterna själva måste vilja och våga komma till stationerna för att söka hjälp, något alla inte har mod till.

"Vanligen tar patienterna inledningsvis kontakt på grund av något annat, till exempel ångest, depression och sömnsvårigheter. När förtroendet mellan den unga och vårdaren byggs upp blir det lättare att öppet tala om beroenden", skriver Sari Pukkinen, tf serviceförman på ungdomsstationen Klaara.

Unga i Österbotten uppgav under coronapandemin att deras psykiska hälsa har blivit sämre. De följande åren höll mönstret i sig, men nu kan man urskilja en positiv vändning, visar Magmas ungdomsbarometer. Förändringen som kan vara en följd av ett förändrat förebyggande arbete. I Österbotten är Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik (NHT) en av aktörerna som arbetar med förebyggande arbete.

Från vänster Sonja Nyback, Anette Engsbo, Nina Långskog och Katarina Bärdén, koordinatorer och verksamhetsledare på NHT. Bild: Rasmus Söderqvist

– Vi arbetar för att bygga upp de ungas inre styrkor och resurser så att de klarar av motgångar och kan hantera grupptryck. Egenskaper som är viktiga för att inte hamna snett i samhället, säger Annette Engsbo, PEPP-coach på NHT.

2021 publicerades Finlands första nationella barnstrategi. I barnstrategin slogs det larm om att barnens resiliens försämrats till följd av corona, något som kan få konsekvenser för samhället över tid.

– Man kanske ofta tror att det bara handlar om att ge fakta om rusmedel, men mycket av vårt arbete handlar om att stärka de ungas resiliens. Resiliens handlar i stort om att bygga upp motståndskraft så att man kan hantera motgångar genom livet, säger Sonja Nyback, verksamhetsledare på NHT.

En stor del av verksamhetens arbete fokuserar på lågstadieelever. Att fokusera på yngre elever är viktigt eftersom det bygger en grund för resten av livet, säger medarbetarna unisont.

PEPP-burken är ett verktyg för lärare för att starta konversationer och övningar som handlar om självkännedom, känslohantering och stresshantering, relationer, utmaningar och motgångar. Bild: Rasmus Söderqvist

Trots oroande observationer kring narkotikamissbruket bland unga finns det faktorer som pekar på en positiv utveckling arbetet med unga.

– Det är många faktorer som spelar in i en ung människas välmående. Men i några områden är vi på väg i en positiv riktning. Vi ser att bland annat skolor arbetar väldigt effektivt med förebyggande arbete och antimobbning, säger Katarina Bärdén, koordinator på NHT.

Färre besöker ungdomsstationer

• Antalet som besöker ungdomsstationer i Finland minskade mellan åren 2017 och 2023 från 5151 klienter till 2367 klienter per år.
• 2023 var opioider den vanligaste substansen som orsakade problem i narkotikabehandling och -rehabilitering i Finland.
• Enligt THL:s avloppsvattenundersökning är amfetamin den drog som förekommer mest i Vasa.
• Tjänsterna på ungdomsstationen är avgiftsfria och tillgängliga för alla.
• Källa: THL och Klaara.