Allt fler kvinnopar får barn – bryter trenden med sjunkande nativitet
För kvinnopar som registrerade sitt partnerskap under åren 2012–2016 var sannolikheten att få barn 45 procent. Bild: 123rf
Samtidigt som nativiteten sjunker i landet har det skett en tydlig ökning av kvinnopar som får barn tillsammans. Den ökade tillgången till offentlig vård för samkönade par förväntas bidra till att fler barn föds.
En ny studie från Helsingfors universitet visar att det blivit vanligare att kvinnopar får barn tillsammans.
Studien visar att sannolikheten för kvinnopar att få barn under de fem första åren efter registreringen av partnerskap tydligt har ökat i Finland.
Av de par som registrerade sitt partnerskap under åren 2002–2006 var sannolikheten att få barn 20 procent. Ser man på kvinnopar som registrerade sitt partnerskap under åren 2012–2016 var sannolikheten att få barn 45 procent.
Trenden är alltså den motsatta jämfört med den allmänt sjunkande nativitetstrenden i Finland sedan 2010-talet.
Förra året noterades den lägsta nativiteten sedan 1776, då mätningarna inleddes. Totalt föddes 43 383 barn i Finland. Det visar siffror från Statistikcentralen.
Läs mer:
Tydliga skillnader i barnafödande beroende på utbildningsnivå
Förutom att det blivit vanligare att kvinnopar får barn visar studien också att det finns tydliga skillnader i hur vanligt det är att få barn och vilken utbildning kvinnorna har.
Sannolikheten att få barn har endast ökat hos högutbildade.
Högutbildade kvinnopar får oftare barn än kvinnopar med en lägre utbildning. Studien visar också att utbildningens betydelse har blivit mer framträdande med tiden.
Ökningen av barnafödande är tydligast hos par där minst en av kvinnorna har en högskoleexamen.
Däremot minskade sannolikheten för par där ingen av kvinnorna hade en utbildning efter grundskolan. Inkomstnivån hos paren förklarade endast en liten del av skillnaderna i barnafödande mellan utbildningsgrupperna.
"Skillnaderna i sannolikheten för att få barn mellan olika utbildningsgrupper är betydligt större bland kvinnopar än bland olikkönade par. Detta speglar sannolikt kvinnopars mer komplexa vägar till föräldraskap och betydelsen av de resurser som utbildning medför för deras möjligheter att förverkliga sina familjeplaner", skriver Maria Ponkilainen, doktorand i demografi vid Helsingfors universitet i ett pressmeddelande.
Lagstiftningen påverkar
Studien pekar på att det finns många faktorer som kan förklara sambandet mellan utbildning och barnafödande hos kvinnopar som förändringar i familjenormer, lagstiftning och praxis inom social- och hälsovårdssystemet.
Maria Ponkilainen lyfter bland annat fram lagen om assisterad befruktning som trädde i kraft år 2007.
"Lagen stärkte kvinnopars rätt till fertilitetsbehandlingar, men möjligheten att endast söka behandling vid privata kliniker utan rätt till ersättning från FPA fram till 2019 har lyft fram socioekonomiska resurser som en avgörande faktor för barnafödande."
Fram till slutet av 2019 var två kvinnor som ville ha barn tillsammans tvungna att vända sig till den privata vården. Ett alternativ som inte är ekonomiskt möjligt för alla. Numera är det möjligt för kvinnopar att också via den offentliga vården få fertilitetsbehandlingar med donerade könsceller.
Det gör att sannolikheten för att fler kvinnopar bli föräldrar fortsätter öka, skriver Ponkilainen i pressmeddelandet.
"Det återstår att se hur den offentligt finansierade tillgången till fertilitetsbehandlingar, tillgänglig sedan 2019, påverkar skillnader i familjebildning mellan olika utbildningsgrupper."
I studien, som baserar sig på Statistikcentralens registerdata, följdes cirka tvåtusen kvinnopar som registrerat sitt partnerskap i Finland mellan 2002 och 2016. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften Demography.
Fertilitetsvård för samkönade par i Finland
- Lagen om assisterad befruktning trädde i kraft första september 2007.
- Lagen tillåter användning av donerade könsceller och embryon. Behandlingen ges förutom till en man och kvinna som lider av ofrivillig barnlöshet också till ensamstående kvinnor och kvinnopar.
- I Finland tillåts varken surrogatmoderskap eller behandling av manliga par. Användning av könsceller eller embryon efter en könscellsdonators död är inte heller tillåten.
- I slutet av 2019 började den offentliga vården erbjuda fertilitetsbehandlingar med donerade könsceller till samkönade kvinnopar och ensamstående kvinnor som vill ha barn. Tidigare var det endast privata kliniker som erbjöd vård till de här grupperna.
- Samkönade par har enligt lagen kunnat registrera sitt partnerskap från och med mars 2002 och från februari 2017 kunnat ingå äktenskap.