Åbo Akademi i Vasa firar 50 år: "Nu tävlar vi i samma klass som andra universitet"

"Vi har i perioder varit utspridda på över 10 adresser i centrum, men nu finns vi alla på samma adress. Det är inte Strandgatan 2 utan Academill", säger Sven-Erik Hansén, tidigare rektor vid Åbo Akademi i Vasa. På bilden ses även enhetens nuvarande rektor Lisbeth Fagerström och Michaela Pörn, dekan vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Bild: Isa Muotio

Under 50 år har Åbo Akademi funnits i Vasa. Denna jubileumsvecka ges även en jubileumsskrift ut.

– Man kan forska och studera under mycket olika förhållanden. Då jag var i Tanzania i Afrika var det en som skrev sin doktorsavhandling på en internationell flygplats där internetuppkopplingen fungerade väl, säger Sven-Erik Hansén, tidigare rektor för Åbo Akademi i Vasa samt professor emeritus.

Under sitt 12 år långa rektorskap, med start 1998, har även Åbo Akademi i Vasa genomgått förändringar. I år är det 50 år sedan enheten öppnades och denna milstolpe firas med ett jubileumsår – och en jubileumsskrift.

– Att ordna ett jubileum handlar om att minnas det vi uppnått och fira våra framgångar samt sprida information för att visa vem vi är, säger Lisbeth Fagerström rektor för Åbo Akademi i Vasa.

Sven-Erik Hansén och Lisbeth Fagerström ser, trots utmaningarna, positivt och hoppfullt på Åbo Akademis framtid i Vasa. Bild: Isa Muotio

Åbo Akademi grundades år 1918 och var en av det självständiga Finlands första samhällsinstitutioner. År 1974 fick universitetet en till verksamhetspunkt i Vasa med en lärarutbildning på pedagogiska fakulteten.

– I dag utbildar vi alla lärarkategorier från småbarnspedagogiken till andra stadiet och i alla ämnen, säger Michaela Pörn, dekan vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.

I dag har enheten cirka 1400 studerande och erbjuder en stor bredd av utbildningsprogram inom pedagogik, socialvetenskaper, hälsovetenskaper, statskunskap och media samt tre magisterprogram för framtida diplomingenjörer inom energiteknik och informationsteknologi.

– Det är inte lätt att starta ett universitet från en helt annan landsdel. Men nu är vi en erkänd forskningsmiljö och tävlar i samma klass som andra universitet i landet, säger Hansén.

Nästan all lärarpraktik sker vid Vasa övningsskola. I jubileumsskriften finns därför ett kapitel med fokus på övningsskolan. Senare i höst kommer de dock att ge ut sin egen jubileumsskrift. Bild: Isa Muotio

För att lyfta fram jubileumsåret lanseras i morgon jubileumsskriften "Vårt arbete, våra drömmar. Åbo Akademi 50 år i Vasa" där alla enheter bidragit med sina egna texter.

– Det var ungefär 60 skribenter som deltagit i detta kollektiva projekt. Vi har skrivit, hållit kontakten och varit som grävlingar som bökat runt i andras texter. Till slut har en fin helhet vuxit fram, säger Hansén som fungerat som redaktör tillsammans med seniorforskare Tom Wikman.

Skriften bjuder på milstolpar och speciella händelser från Åbo Akademis historia med utgångspunkt i hur universitetet fungerar i dag.

– Det har varit fascinerande att följa utvecklingen. Det började med en lärarutbildning och nu är vi en mångdisciplinär universitetsutbildning med 19 olika utbildningsprogram, säger Hansén.

Även Åbo Akademis studentkår har deltagit i arbetet med jubileumsskriften. På bilden ser ni Lisbeth Fagerström, Michaela Pörn, Jonne Kunnas (styrelseordförande för Åbo Akademis studentkår), Sven-Erik Hansén, Jessica Hellqvist (ansvarig för Åbo Akademis studentkårs studentkultur och företagssamarbeten) och Margareta Björklund-Sänkiaho (professor i energiteknik). Bild: Isa Muotio

Vilka förändringar har skett inom Åbo Akademi i Vasa genom åren?

– En stor förändring är att lärarutbildningen i dag är väldigt forskningsstark och aktiv. Det som kännetecknar utbildningen i dag är att många forskare samarbetar med lärarna och rektorerna på fältet. På så vis är vi med och utvecklar undervisningen i skolan, säger Pörn.

– Enheten har även genom åren haft en omfattande personalökning från några tiotal anställda till dagens cirka 260, säger Hansén.

Är det utmanande att hålla ekonomin i balans på grund av de inbesparingar som görs?

– Det är en balansgång att ha en hållbar ekonomi men ändå kvalitet i det man gör. Utbildningarna behöver vara så effektiva som möjligt, men forskningen och undervisningen bör vara högklassig för att få studerande i framtiden, säger Pörn.

– Vi har en kostnadsökning och en löneökning på flera procent per år, vilket gör att ekonomin kan bli ansträngd. Dessutom har vi ett finlandssvenskt ansvar för många ämnen, men små grupper, vilket kan bli dyrt, säger Fagerström.

Jubileumsskriften innehåller även en intressant uppsättning illustrationer, något som Lisbeth Fagerström, Michaela Pörn och Sven-Erik Hansén är mycket nöjda med. Bild: Isa Muotio

Hur tror ni framtiden för Åbo Akademi i Vasa ser ut?

– Vårt mål är även att på olika sätt bli mer internationella eftersom svenskspråkiga studerande inte räcker till. Detta kommer leda till att vi på ett eller annat sätt blir mer verksamma på andra språk än svenska, något som vi som en finlandssvensk utbildning bör fundera på hur vi gör på ett bra sätt, säger Pörn.

– Med tanke på världsläget är det klart man funderar på om det är möjligt att upprätthålla allt vi har i dag. Därför måste vi se samarbeten med andra universitet och yrkeshögskolor som en möjlighet, säger Fagerström.

Hansén instämmer.

– Ute i världen klumpas högskolor ihop till universitet. Det kan hända att något liknande är på gång här. Det är möjligt att den stora strukturen förändras, men verksamhetspunkterna finns förhoppningsvis kvar.