ÅA gör om sina utbildningar – Vasarektor: "Ingen konkret oro på kort sikt"

I mars–april klarnar närmare detaljer kring vad ÅA:s utbildningsreform innebär. Arkivbild. Bild: Ari Sundberg

Åbo Akademi ser över alla sina utbildningar, bland annat för att spara pengar. Vad betyder det för enheten i Vasa? Vi har ställt frågan till Vasarektorn Mikael Nygård och till ÅA:s tf rektor Gunilla Widén.

I korthet

• Åbo Akademi ska utveckla och förnya sina utbildningar. Det gjordes senast 2015.
• Målet är att stärka utbildningarna så att de förblir attraktiva, möta framtidens behov och säkerställa ett brett utbud också i framtiden. Samtidigt ska åtgärderna bidra till en ekonomiskt hållbar verksamhet.
• Nu har prefekterna lämnat in sina förslag, som ska vara underlag för det fortsatta arbetet med reformen.
• De första besluten väntas under våren 2026.
• Hela utbildningsreformen ska träda i kraft hösten 2027.

I mars beslutade Åbo Akademis styrelse om ett strategiskt utvecklingsarbete för att stärka utbildningarna så att de fortsätter vara relevanta och attraktiva, möter framtidens behov och säkerställer ett brett utbildningsutbud även i framtiden. Samtidigt handlar det om att spara pengar.

Under hösten har institutionerna tagit fram förslag på åtgärder som prefekterna lämnade in till vicerektor Mikael Nygård på tisdagen. Han vill inte gå in på detaljer. Arbetet är i startgroparna.

Hur påverkar förslagen Åbo Akademi i Vasa?

– På kort sikt tror jag inte att så väldigt mycket ändras. De institutioner som har verksamhet i Vasa har en gedigen grund att stå på och har gjort ett väldigt bra utvecklingsarbete de senaste åren. Jag ser ingen fara å färde för Vasaenhetens del, säger Nygård.

Mikael Nygård säger sig inte se någon fara å färde för Vasaenhetens del. Han betonar att hela ÅA är en helhet som ska tänka gemensamt. Arkivbild. Bild: Simone Åbacka

Han betonar att Åbo Akademi är en helhet som måste tänka över regiongränser.

– Reformen gäller hela ÅA. Det är svårt att säga i detalj vad som behöver och kommer att ske. Vi har just fått rapporterna och knappt hunnit läsa dem ännu men på basis av sammanfattningarna ser det ljust ut för Vasaenhetens del. Givetvis måste vi tänka ÅA-gemensamt och på att vi ska vara ett universitet som har studerande också om tio år. Samhället förändras och studentvolymerna ändras.

Betyder det här att ingen utbildningslinje försvinner från Vasa?

– Jag kan inte kommentera detaljer i det här skedet. Det är ett pågående arbete. Men de linjer vi har i Vasa är välfungerande och jag ser ingen konkret oro för någon av dem på kort sikt, säger Nygård.

Samtidigt säger han att ÅA måste se över vad de har råd med och vad de kan göra i det här läget.

– Valbara kurser och kanske vissa biämnen kan komma att ses över. Men det är bara förslag nu. Vi behöver arbetsro för att se igenom rapporterna och föra dialog för att förstå förslagen och göra en konsekvensbedömning, säger Nygård.

Hur ser det ut för Åbos del?

– Det ser bra ut för Åbo också men vi har ett väldigt mångfacetterat utbildningsutbud. Jag för helst inte in en regiondiskussion i frågan. Hela ÅA behöver tänka på hur vi stärker vår verksamhet för att fortsätta vara ett mångvetenskapligt universitet i framtiden.

Finns det utbildningar som föreslås läggas ner i Åbo?

– I det här läget kan jag inte kommentera detaljer.

När klarnar detaljer?

– Troligtvis i mars–april.

Hur mycket sparar man på att genomföra de förslag som nu ligger på bordet?

– Det beror på vilka åtgärder som genomförs.

Tidsplanen för utbildningsreformen

• I december lämnade institutionerna in förslag på omarbetade utbildningsprogram.
• I januari tar utbildningsrådet och styrelsen ställning till förslagen.
• Under mars–april 2026 fattar ÅA-styrelsen beslut om ÅA:s utbildningsansvar.
• Målet är att de nya utbildningsstrukturerna ska träda i kraft höstterminen 2027. Mindre ändringar kan genomföras redan 2026.

Detaljerna är fortfarande få kring vad som planeras när ÅA gör om sina utbildningar. Arkivbild. Bild: Jannike Back

En sak som också har berörts i diskussionerna är att eventuellt luckra upp språkkraven för studerande.

– Men i så fall måste det också finnas stöd för dem som eventuellt inte har tillräckliga språkkunskaper. Det förs en diskussion om det, säger Nygård.

Åbo Akademis tf rektor Gunilla Widén konstaterar på ett allmänt plan att förslagen som lämnats in är konstruktiva och har gjorts i enlighet med uppdraget – att gå igenom utbildningarna och se om man kan minska kursutbudet och skapa tydligare strukturer.

– Det är ett jätteviktigt arbete vi gör för att garantera utbildningarnas kvalitet och arbetslivsrelevans. Det behöver göras regelbundet. Det är länge sedan ÅA sett över hela utbildningsverksamheten. Det är viktigt för att ÅA ska vara ett mångvetenskapligt brett universitet också om tio år, säger Widén.

Finns det planer på att lägga ner någon utbildning?

– Jag kan inte kommentera rapporterna i detalj. Vi får återkomma när vi ser hur arbetet går vidare, säger Widén.

Enligt ÅA:s tf rektor Gunilla Widén handlar det inte bara om att spara utan också om att skapa möjligheter och dynamiska effekter. Bild: Åbo Akademis bildbank/ Tinksu Wessman/Sapfograf

Hur påverkas Åbo Akademis enhet i Vasa?

– Jag kan inte gå in på några detaljer, säger Widén.

Hur mycket ska man spara på utbildningsreformen?

– Det är svårt att ge ett enkelt svar. Vi jobbar väldigt långsiktigt och kan inte ändra saker snabbt. Vi har ju studerande i våra program. Det finns också dynamiska effekter, som att undervisande personal forskar. Man kan kanske skapa utrymme för mer forskningsintäkter också. Det handlar inte bara om att skära ner eller spara utan om att omarbeta verksamheten så att vi skapar möjligheter, säger Widén.

På tisdagen skickades en kort sammanställning av institutionernas rapporter ut till medierna. Där nämns till exempel att flera program på institutionen för humanvetenskap i Åbo har svårt att fylla sina studieplatser.

– Humanvetenskapen har kanske flest ämnen och representerar det breda ansvaret vi har men har många små ämnen och utbildningar. Där finns ett större behov att se över hur vi kan lägga upp verksamheten på ett annat sätt för att bära det här breda ansvaret framöver, säger Widén.

Hela utbildningsreformen ska träda i kraft 2027.

– Nu ska vi sammanställa och bereda ärendet med ledningsgruppen och prefekterna. Utbildningsrådet tar del av rapporterna i januari och ger sin vägkost. Sedan ska det behandlas av styrelsen. Det är flera steg kvar innan arbetet är färdigt, säger Widén.