De skrev Wasaspexet – nu är resten upp till publiken

Publiken styr vad som händer på scen, men ett manus följs till viss del. Jenny Mattbäck, Alexander Enroth och Christoffer Söderback är manusskribenter. Bild: Sofia Klåvus.

Ett spex är en blandning av revy, fars och musikal – men med parodi. Den 9 april är det premiär för Wasaspexet. Bakom manuset står Jenny Mattbäck, Alexander Enroth och Christoffer Söderback.

Den 9 april är det premiär för Wasaspexets pjäs "Pythagoras sats".

De tre manusskribenterna Christoffer Söderback, Alexander Enroth och Jenny Mattbäck säger att spex är som teater men med inslag av improvisation. Vad som händer på scen beror på vad publiken kommenterar och önskar att ska hända. Det är en pjäs där publiken är delaktig, den får ropa ut saker som den vill att ska ske på scen.

– Ett spex är en pjäs där publiken får vara med och lägga till grejer, säger Alexander Enroth.

– Det är publiken som styr pjäsen, tillägger Christoffer Söderback.

– Till en viss del! Säger de andra i kör.

Spex

• Spex är en amatörteatertradition bland studerande i Finland och Sverige, som uppstod vid de svenska universiteten i mitten av 1800-talet.
• Genren är en blandning av revy, fars och musikal, men med parodi.
• Till skillnad från revyer består spexet av en sammanhängande historia.
• Publiken är delaktig och får styra vad som händer på scen.
• Wasaspexet grundades år 2001.

– Vi har ett manus att följa, en röd tråd och en berättelse vi går efter. Men det kan hända olika saker som publiken bestämmer. De kan ropa vad som helst, säger Christoffer.

Exempel på saker som publiken ropade i fjol var: "Spela beerpong", "Dra det på finska", "Börja slåss" och "Dra det på vietnamesiska".

– Christoffer kunde bara tre ord på vietnamesiska, så vi fick repetera de samma orden flera gånger på scen. Det fanns också en scen där Christoffer blev tvungen att lyfta sig från olika ställen på scen, ta av sig skor och strumpor, säger Jenny Mattbäck.

Spexet har också inslag av sång och dans och är en parodi på musikal eller opera. I fjol sjöngs till exempel 1G3B:s låtar.

– Sångerna är inövade, men det kan också bli improvisation, säger Enroth.

Enroth och Söderback studerar båda till klasslärare och kommer från Närpes. De båda gossarna har en lång erfarenhet av sommarteater och revy hemma i Närpes. Jenny Mattbäck kommer från Smedsby och studerar utvecklingspsykologi. I Wasaspexet skriver de tre manus, och Enroth och Söderback står dessutom på scen.

Christoffer Söderback, Alexander Enroth och Jenny Mattbäck sätter upp Wasaspexet. Foto: Sofia Klåvus

Spex har anor från 1800-talet, och det finns traditionsenliga regler på hur ett spexmanus ska skrivas.

– Det svåraste med att skriva manus var att börja från noll. Vi ska komma på ett koncept, men ändå hålla oss till reglerna.

– Spexets handling måste utspela sig ett visst antal år tillbaka från vår tid. Nu har vi år 2024, då måste årets spex utspela sig på ett årtal som slutar med -24, säger Mattbäck.

Årets spex utspelar sig år 524 f.Kr. Det var då Pythagoras levde. Därav heter årets spex "Pythagoras sats".

Ett manus består av flera olika scener, som delar upp pjäsen i mindre delar. Regler när man skriver manus för spex är bland annat att nummer sex ska ha intima delar, i scen nummer tolv ska någon dö, och scen nummer tretton får inte finnas eftersom att den ger otur. Och många fler regler.

Manuset är klart vid intervjutillfället.

– Vi försökte träffas en gång i veckan, och då satt vi hemma hos någon och skrev. Vissa dagar gick det bättre än andra. En av oss skrev löpande text medan de andra slängde ur sig skämt och idéer. Vi turades om. Jag tror att det var bra att vi skrev tillsammans, säger Mattbäck.

Wasaspexet "Pythagoras sats" ges i sammanlagt fyra föreställningar. Efter premiären den 9 april spelas föreställningen den 16 april, 18 april och 23 april.

Tror ni att ni kommer ha nytta i framtiden av att ni har varit med i spex?

– Jag tror att oberoende om man har någon objektiv och konkret nytta så har det varit väldigt givande och kul. Man får vara med folk som tycker om samma saker som en. Man får nya kontakter och övning i kreativitet; sådant tycker jag att är värdefullt även om man sedan kanske inte visar det i sitt CV för chefen i framtiden. Men för mig känns det bra att ha gjort det här, säger Mattbäck.

– Det är absolut inte bortkastat på något sätt, säger Söderback.

– Sedan skriver man låttexterna själv och skriver en egen text. Där får man lära sig ännu mer om skrivande.